DEBATT: 25 företag har fått chansen tack vare Almis högrisklån

Svar till Bertil Kero, NSD Debatt den 18 december. I NSD den 18 december ställer sig ordföranden i Företagarna i Pajala, Bertil Kero, frågan om Almi vill avveckla en god låneide, Almis högrisklån Laina, därför att förslaget kom från småföretagare. Så är det naturligtvis inte. Tvärtom arbetar Almi för så bra villkor som möjligt för företagen. Ett bra exempel på det är förverkligandet och genomförandet av Laina. Upphovet till Laina är problemet med kapitalförsörjning för mindre företag på grund av bristande säkerheter. Med vår erfarenhet av riskfinansiering och den tid det normalt tar att ändra strukturer på kreditmarknaden kom Almi och länsstyrelsen tillsammans fram till att på prov erbjuda företag en låneform som i sina grunddrag påminner om finska Finnveras lånemodell med regionalt ränte-stöd och kreditförlustersättning. Regeringen har alltså ingen roll i Laina som helt och hållet är en Norrbottensprodukt. När Laina presenterades i Korpilombolo i oktober 2004 var enigheten total i fråga om nyttan för företagen och hur snabbt Laina hade tagits fram. Tanken med Laina är att ge företag som har problem med kapitalförsörjning på grund av bristande säkerheter och höga affärsrisker möjlighet till finansiering. Genom länsstyrelsens stöd kan Almi ta dubbelt så höga kreditrisker och samtidigt ta en större andel av det totala kreditbehovet jämfört med den statliga riskfinansiering som Almi normalt erbjuder. På så vis minskas kravet på säkerheter eftersom Almi värderar i huvudsak affärsiden. För att skapa förutsättningar för långsiktig överlevnad löper dessutom Laina med halverad ränta (cirka 4 procent) och företaget får också kostnadsfritt konsult-stöd. Alltså, Laina är tänkt för de företag med någorlunda hygglig affärside men som inte klarar sin finansiering på normala villkor. Företag i kris eller med gamla olösta kreditbehov kan inte komma ifråga och företag med god kreditvärdighet och väl genomtänkt affärside beviljas vanligt Almi-lån om sådant skulle behövas. Vi menar också att företag som av olika anledningar helt saknar förutsättningar för långsiktig bärkraft ska heller inte beviljas Laina. Att ett företag inte överlever har ju egentligen en enda orsak: kunderna köper inte företagets produkter i tillräcklig omfattning. Den nuvarande näringspolitiken innebär att skattefinansierad företagsfinansiering ska generera välfärd genom hållbart företagande och inte för att subventionera produkter och tjänster som konsumenterna väljer bort. Laina är ett pilotprojekt som syftar till att öka kunskapen om var denna gräns går, vilket ställt krav på Almis integritet att bevilja Laina till företag enligt projektets villkor. Vi är nu medvetna om att Lainas räntekonstruktion inte är helt logisk, då en halverad räntesats i praktiken innebär att duktiga företagare bestraffas med normal Almi-ränta. De 25 företag som beviljats Laina är nöjda. Däremot har detta skapat irritation hos företag som beviljats vanliga Almi-lån, ironiskt nog därför att företagen bedömts som välskötta. Om det finns något väsentligt i Keros artikel, så är det väl fokuset på räntesubventionen. Är det riktigt att subventionen bara ges till vissa? Provperioden för Laina går ut den 31 december i år. På basis av erfarenheter från Laina kommer Almi nu att undersöka möjligheterna till en annan lånekonstruktion med samma syfte. Till slut konstaterar vi att 25 företag trots allt är 25 företag som fått chansen tack vare Laina! <NamnUPortr>Kari Kumpula </NamnUPortr><Presentation>Almi Företagspartner Norrbotten AB, projektledare för Almis högrisklån Laina</Presentation>

Debatt: 25 företag har fått chansen tack vare Almis högrisklån