Öppet brev till Havs- och vattenmyndigheten
Bottenviken:
Östersjöns nordligaste havsområde är ett unikt och värdefullt innanhav med ett mycket sårbart ekosystem som Sverige och Finland har gemensamt ansvar för.
Det finsk-ryska kärnkraftverk, som planeras på den låglänta udden Hanhikivi i Pyhäjoki på finska sidan Bottenviken skulle vid normal drift medföra storskalig negativ påverkan på ekosystemet. Vad en större olycka skulle kunna innebära kan vi inte ens tänka oss. Men varför är detta en ICKE-FRÅGA för svenska myndigheter?
Nyligen beslutade Vattendelegationen om ett nytt åtgärdsprogram och en ny förvaltningsplan för
Bottenvikens vattendistrikt. I dagsläget når inget kustvatten upp till en godtagbar kvalitet. I planen nämns INGENTING om effekterna av det planerade kärnkraftverket som ytterligare skulle försämra kvaliteten på vattnet.
Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram ett utkast till statlig Havsplan för Bottniska viken där Bottenviken ingår längst i norr. Här nämns INGENTING om de långt framskridna finska planerna på ett kärnkraftverk som kan förändra den miljömässiga utvecklingen av svenskt vatten.
I Havs- och vattenmyndighetens yttrande i samrådet om projektets MKB belyses bl a befarade problem på grund av dumpning av muddermassor och att kylvattnet kan få gränsöverskridande konsekvenser vilket kan påverka lekvandringen av fisk upp i svenska och svensk-finska älvar. Varför finns INGET om detta med i Havsplanen?
I utkastet till Havsplan finns INGET om att forskningen visar att klimatförändringarna, med höjda temperaturer och ökad nederbörd, riskerar att få stora konsekvenser för Bottenviken med brunare vatten, mer bakterietillväxt, minskad växtplankton produktion, mindre fisk och ytterligare tillförsel av organiska miljögifter. Här finns INGET om hur klimatförändringarnas förväntade miljöpåverkan, adderat med den planerade miljöstress som följer med ett kärnkraftverk, kommer att påverka Bottenviken.
Det finns en stark opinion i Sverige mot kärnkraftverket. Detta har visat sig i samråden enligt Esbokonventionen där kommuner, myndigheter, organisationer och allmänhet framfört många kritiska synpunkter. Men då Esbokonventionen bara är en informationskanal så har Finlands regering inte alls brytt sig om de svenska synpunkterna.
13 Norrlandskommuner har tagit avstånd från kärnkraftsbygget. Det är Övertorneå, Överkalix, Kalix, Boden, Piteå, Robertsfors och Sundsvall som tagit beslut i kommunfullmäktige. I Skellefteå, Härnösand, Kramfors, Timrå och Örnsköldsvik har de styrande politiska partierna i kommunerna tillsammans tagit ställning och skickat skrivelser till Finlands regering. Nyligen har Umeå kommun uttryckt sin oro och avråder från att placera ett slutförvar i närheten av Pyhäjoki och anser att man i första hand bör överväga annan energiproduktion.
Mängder av organisationer har tagit ställning mot kärnkraftsbygget och tiotusentals människor har skrivit sina namn i de NAMNINSAMLINGAR som pågår för att stoppa kärnkraftverket i Pyhäjoki. Än är det inte försent – vi måste stoppa kärnkraftverket i Pyhäjoki.