Svar till Jeff Ahl, NSD Debatt den 10 september.
Vår kulturpolitik syftar till att bygga gemenskap, skriver Jeff Ahl från Sverigedemokraterna i ett inlägg. Jo visst, det kan man säga. Men för vem och på vilket sätt?
Det är många vackra ord om solidaritet och en gemensam välfärd – men bakom de fagra utfästelserna anar vi som vanligt en betydligt hårdare och mer uteslutande politik.
För vad är kultur? För mig handlar det om möten, om friktion, om utveckling och då rör det sig faktiskt inte bara om att dansa folkdans runt midsommarstången eller knäppa nötter till åminnelse av Kristi födelse eller hur vi nu väljer att se på denna högtid. Märkligt förresten att Jeff Ahl inte med ett ord berör att vår ack så traditionella jul numera är genomkommersialiserad och i händerna på Disney i Hollywood. Men det är väl skillnad på varifrån påverkan kommer kan jag gissa.
Nej kultur är något levande, något som följer tätt i spåren på hur själva historien utvecklas. Kultur kan inte fjättras eller stöpas i samma form. Då vittrar den sönder och dör. Vårt stolta kulturarv, liksom alla folks stolta kulturarv, mår prima av att stötas och blötas mot andra, mot invandrare till exempel. Att Tomten, den forne gårdstomten, nu säger ”Say Mama” till den lilla svarta dockan i Disneys Tomtarnas julafton vareviga jul, det är väl bara kul?
Folkhemmet och dess storhetstid, som Jeff Ahl så vältaligt drömmer om. Det är just bara en dröm. Så vakna upp bästa Sverigedemokrater – var inte så rädda och se med lust på allt kul och intressant som kommer till Sverige. Det är inte så hotfullt som ni tror.
Till sist ett tips bara till Jeff Ahl. Visst ”förkristen tid” är mer än 1 000 år. Det är mer än 2 000 år, det handlar nämligen om Kristus om mannen är bekant.