Vad gör barn och unga på fritiden?

Myndigheten för kulturanalys har nyligen presenterat en undersökning av barn och ungas kultur- och fritidsvanor. Det som är mycket positivt med undersökningen är att den visar att barn och unga har ett generellt sett högt kultur- och fritidsdeltagande. Men det finns saker i den som oroar.

Foto: Johansen, Erik

Norrbottens län2017-11-20 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Bland annat visar studien att den tråkiga trenden att pojkar deltar i mindre utsträckning i olika kultur- och fritidsaktiviteter än vad flickor gör håller i sig.

En annan slutsats är att föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar stor roll för barns och ungas kultur- och fritidsvanor. De med fo↔ra↔ldrar med eftergymnasial utbildning a↔r generellt sett mer aktiva än barn till föräldrar med en lägre utbildningsnivå.

Det a↔r få skillnader i kultur- och fritidsaktiviteter mellan barn och unga med utla↔ndsk bakgrund och de med svensk bakgrund. Men fo↔r några aktiviteter skiljer sig andelarna åt. Barn och unga med utla↔ndsk bakgrund beso↔ker exempelvis bibliotek oftare.

Studien visar att yngre barn oftare deltar i kultur- och fritidsaktiviteter än de äldre. De tidiga åren är alltså viktiga för att etablera ett intresse högre upp i åldrarna.

För mig som kultur- och fritidspolitiker är den här rapporten värdefull. Några saker är särskilt viktiga att ta med sig för framtiden.

Biblioteken är en extra viktig plats för barn och unga med utländsk bakgrund. Ur ett integrationsperspektiv får de därför en särskild betydelse som en tydlig kontaktyta med det svenska samhället i stort.

För Luleås del är Kulturkompassen ett föredöme som ska lyftas fram. Kulturförvaltningens framgångsrika projekt har lotsat in ett stort antal nyanlända svenskar till Luleås kulturliv, allt från besök i stadsbiblioteket till att uppleva världsarvet Gammelstad.

En annan viktig observation är att pojkar halkar efter. Pojkar tappar på flera områden, både i läs- och skrivförmåga, skolresultat och nu också deltagande i kultur- och fritidsaktiviteter.

Om ambitionen är att utvecklingen ska gå mot mer öppenhet, mindre våld, ökad jämställdhet och integration samt en levande demokrati även i framtiden har vi inte råd att släppa taget om våra pojkar. Som vuxna män förväntas de bära dessa goda värderingar, chanserna för det blir större om de hänger med i skolan och får möta kultur och delta i fritidsaktiviteter i unga år.

Den tredje och lika viktiga slutsatsen är klassperspektivets betydelse. Den här och tidigare studier visar att föräldrarnas utbildningsnivå spelar roll för deras barns kultur- och fritidsvanor.

Ett konkret exempel på hur vi kan börja fylla igen klassklyftor är att avgiftsbefria kultur- och fritidsverksamheter. I Luleå är vi med rätta stolta över vår avgiftsfria kulturskola, vi har dessutom sett till att det finns en massa avgiftsfria sommarlovsaktiviteter.

Studier som dessa ger oss politiker mycket att tänka på. Satsar vi på rätt saker? Når vi alla grupper? I Luleå har vi mycket att vara stolta över, men det finns kvar att göra.