Svensk modell undermineras
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
"Domen är både inkonsekvent och orimlig", konstaterar LOs avtalssekreterare Per Bardh.
Det är inte för mycket sagt. AD-domen är - i klartext - en politisk dom med udden riktad mot fackföreningsrörelsen.
Ledamöterna i AD är inga objektiva figurer som står fria från politiska värderingar och uppfattningar. Bland ledamöterna finns lika skiftande uppfattningar om arbetsrätten och marknadens frihet som samhället i övrigt.
Det märks icke minst i Lavalfallet.
AD är djupt splittrad. Bara 4 av AD:s 7 ledamöter står bakom Lavaldomen. I minoriteten finns bland annat vice ordföranden som anser att facken inte ska betala något skadestånd alls.
Denna djupa splittring är givetvis allvarlig med tanke på att det handlar om en dom med stor principiell betydelse och omfattande konsekvenser.
"Domen väcker frågor om kollektivavtalens ställning på svensk arbetsmarknad. En omfattande och godtycklig skadeståndsskyldighet gör det i praktiken omöjligt att upprätthålla kollektivavtalsregleringen gentemot gästande företag. Vilket fack vågar i fortsättningen ta strid för att få teckna kollektivavtal med utländska företag?", säger Per Bardh .
Det är befogade farhågor. Arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin (M), finansminister Anders Borg (M) och statsminister Fredrik Reinfeldt (M) går omkring och låtsas slå vakt om kollektivavtalen och den svenska modellen. Men i verkligheten går utvecklingen åt rakt motsatt håll.
Kollektivavtalens ställning är på väg att undermineras av EG- och AD-domar, medan Littorin, Borg och Reinfeldt bara tittar på. Så agerar inga riktiga "kollektivavtalsfantaster".