Slå vakt om statens ägande

Norrbottens län2009-11-14 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Veckans turbulens i statliga energibolaget Vattenfall lär oss några saker. Bland annat visar den att det finns en borgerlig opinion för att sälja bolaget, även om näringsminister Maud Olofsson (C) - "av affärsmässiga skäl" - avvisar det omdiskuterade förslaget att sälja Vattenfalls elnät.
En rad borgerliga politiker och opinionsbildare har uttalat sig för en privatisering och uppstyckning av bolaget - däribland riksdagsledamoten Krister Hammarbergh (M) och det liberala huvudorganet Dagens Nyheter.
Det visar att Vattenfalls framtid som helägt statligt bolag är oviss, om de borgerliga får råda.

I den borgerliga tankevärlden har privat ägande alltid varit finare än statligt. Under den gångna mandatperioden har den borgerliga regeringen också inlett utförsäljningen av Apoteket, Vin & Sprit och Vasakronan. Andra objekt står redan redo att reas bort.
Men det finns inga motiv för att privatisera bara för privatiserandets egen skull.

För det första är ett visst statligt ägande bra för konkurrensen. Till exempel har statliga bolåneinstitutet SBAB länge varit en prispressare på bolånemarknaden. På samma sätt kan ett statligt Vattenfall bidra till att hålla nere elpriserna.

För det andra kan statliga företag vara verktyg för att uppnå politiska mål. Till exempel kan Vattenfall spela roll för att det finns fungerande eldistribution även i glesbygden, för att svensk basindustri har konkurrenskraftiga elpriser samt bidra i omställningen till ett mer ekologiskt uthålligt samhälle.

För det tredje är det bra att de vinster som görs i Vattenfall tillfaller hela folkhushållet.
Pengarna gör större nytta i vård, skola och omsorg än som utdelningar till privata aktieägare.

För det fjärde är det svårt att förstå varför det skulle vara bättre att tyska och brittiska bolag äger kraftverken i Lule älv eller elnäten i Norrland i stället för svenska staten.