I dagarna har drygt 120 000 barn i Sverige gått till skolan för första gången. Nyfikna och entusiastiska att lära sig nya saker. Deras kunskapshunger behöver vi ta tillvara på. Gör vi det, samtidigt som varje elev ges chansen att utvecklas så mycket som möjligt utifrån just sina förutsättningar, bygger vi Sverige starkt och utvecklar den svenska modellen.
Samtidigt finns en oro. Dagligen möts vi av nedslående rubriker om läget i svensk skola. Förra året saknade mer än var tionde niondeklassare behörighet till gymnasiet. Det är oacceptabelt. Vi ser också att föräldrars bakgrund i dag spelar en allt större roll för våra elevers skolresultat. Den utvecklingen måste vi vända.
Sedan den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde har det tillförts ytterligare åtta miljarder kronor för tidiga insatser, ett stärkt läraryrke och en jämlik skola för alla. Men vi tänker inte nöja oss där, utan presenterar nu ytterligare tre reformer för att stärka skolan.
Inom de närmaste åren behövas det fler lärare än vad som examineras från högskola och universitet. För att möta det behovet föreslår den socialdemokratiskt ledda regeringen en utbyggd lärar- och förskollärarutbildning med 3 600 platser, fullt utbyggd 2021.
Regeringen föreslår också en särskild lässatsning. Under paraplyet ”Hela Sverige läser med barnen” samlas skola, kultur och föreningsliv för läsfrämjande insatser. På tio år har Sverige rasat från femte till 20:e plats när läsförståelse mäts vilket drabbar hela skolgången. Därför ska höstlovet bli ett ”läslov”, en läsdelegation tillsättas och Läslyftet breddas för att i större utsträckning också gälla förskolan.
För att fler elever ska lämna grundskolan med behörighet att söka till gymnasieskolans nationella program ska skolans huvudmän bli skyldiga att ordna lovskola. Det för elever i åttan och nian som riskerar att inte uppnå kunskapskraven för betyget E.
Alla barn och unga ska få den skolgång de har rätt till. Så utvecklar vi den svenska modellen.