Debatt: Ska vi låta reglera elmarknaden igen?

Idén att åter reglera elmarknaden är intressant och en direkt straffspark mot den som tror på en ohämmad marknadsekonomi, skriver Kenneth Backgård.

Luleå2006-03-29 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Dagens svenska energipolitik har inte trovärdighet. Inte minst miljöpartiets inverkan på densamma har försatt regeringen i en ohållbar situation som närmast kan beskrivas som ?lame duck?". <br /><br />Vi bygger inte ut vattenkraften, vi bygger inte ut kärnkraften, vi säger nej övrig fossil kraftframställning, men låter den samtidigt den stora statliga kraftaktören Vattenfall agera på dessa marknader efter eget huvud. <br /><br />Inte underligt att man då hamnar på åskådarplats.<br /><br /><br /><br />De förslag på energiområdet som regeringen i dag har att komma med handlar som vanligt om skatter. Först vill man ge sken av att den tänkta flygskatten ska ge miljöeffekter. Det ger den inte. Men bidrar alldeles säkert till ökad biltrafik. <br /><br />Borta är tanken på ett folkflyg och på sikt blir det åter bara höginkomsttagare och partifunktionärer som kommer att kunna flyga. Vi har bland de högsta skatterna på bensin och diesel och förhoppningen om en stor justering av dieselbeskattningen kom till slut på skam. Det gör alldeles för lite, trots att moderna miljödieslar är att föredra före bensinbilar.<br /><br /><br /><br />Det är bra att vi utnyttjar etanolen till fordonsdrift, men på sikt är det sannolikt också en återvändsgränd. Modern bränslecellsteknik och forskning på det området kommer sannolikt att medföra bättre alternativ. Det är bra med vind och vågkraft, men den kan på intet sätt täcka det totala kraft-<br />behovet, den är dessutom dyr.<br /><br />När det gäller elpriset så har det med få momentana undantag aldrig varit så högt som nu. Samtidigt som vi dessutom har den största av alla skatteavarter, moms på elskatten. Dessutom på det som påstås vara en avreglerad marknad. Sanningen är den att marknaden inte fungerar som en avreglerad marknad. Det är endast ett fåtal aktörer som styr prisutvecklingen, däribland Vattenfall. Trots att vi inom landet producerar billig elkraft så sätts priset av den ?sista? anläggning som vid behov träder in i systemet. Vi kan tänka oss följande exempel. <br /><br /><br /><br />Svensk produktion klarar av 99 procent en vårmånad. Den produceras av billig vattenkraft och billig kärnkraft. Den sista procenten som vi inte täcker importeras från utlandet och produceras av ett kol- eller gasturbinkraftverk som har betydligt högre produktionskostnad. <br /><br />Denna sista procent blir prisbildande och vips så prissätts hela produktionen, alla 100 procent, efter den sist inkopplade anläggningen. <br /><br />På detta sätt får kraftföretagen stora vinstökningar, direkt från konsumenternas plånböcker. <br /><br /><br /><br />Det är en kapitalöverföring av enorma mått, från möjligheterna till annan konsumtion, direkt till kraftföretagen. <br /><br />Enda sättet att komma tillrätta med detta är en ökad kraftproduktion och fler aktörer, eller som energikrävande industri nu förespråkar, att åter reglera elmarknaden. Åtminstone under en tid. Den sistnämnda idén är den som först skulle få effekt. <br /><br />Den är intressant och en direkt straffspark mot den som tror på en ohämmad marknadsekonomi. Det tycks inte heller svensk energikrävande industri göra. Det tar nämligen tid att öka svensk kraftproduktion och det enda regeringen med stödpartier nu gör är att agera lam anka.
Läs mer om
Luleå