Lönesänkning via avdrag
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Krister Hammarbergh fortsätter att hävda att jobbskatteavdraget inte är ett bidrag
- i NSD den 12 juni. Han lyssnade uppenbart inte på regeringens ekonomiska utredare i förra lördagens lördagsintervju.
Lars Calmfors, som han heter, var irríterad på regeringen som inte ville förklara syftet med jobbskatteavdraget. Hur ger avdraget fler jobb? Det blir mer lönsamt att arbeta eftersom man får ut mera, förklarade han. Det leder till lägre löneökningar på sikt. Calmfors menade att regeringen var rädd för en debatt om att man ville hålla tillbaka lönerna.
Jobbskatteavdraget är alltså ett bidrag till näringslivet för att på sikt kunna sänka lönerna utan att det märks alltför mycket i plånboken. Jobbskattebidraget leder ju som vi vet också till mindre inkomster för samhället och därmed färre som arbetar med vård skola och omsorg.
På sikt kommer ju naturligtvis välfärdens löner att sänkas enligt den teori som Borgs ekonomer inspirerat. Men det är faktiskt inte så att ett vårdbiträde jobbar för 1 480 kronor mer i månaden bara för att hon/han fått denna summa i plånboken, men får hon/han däremot en arbetskamrat till så blir det dubbelt så mycket jobb gjort för att ta hand om våra gamla, våra barn, och våra sjuka i vård, skola och omsorg.
Och Krister, visa mig det sjukvårdbiträde eller sjuksköterska eller lärare som säger att jag ser gärna en arbetskamrat arbetslös bara jag får 1 480 kronor mer i månaden!
Jag ser gärna att pappa får sämre vård, jag ser gärna större grupper på dagis och i skolan, för jag vill så gärna ha en fjärde tv-apparat hemma och en tredje bil på gården. Så fungerar gudskelov inte människor.
Vi rödgröna tror på en människa som är aktiv, skapande och social. Människor som hellre lever i ett jämlikt folkhem än i konkurrens med och utslagning av andra.