Allt fler läxhjälpsföretag dyker upp, och växer kraftigt. Nu kan föräldrar betala för en timme för 224 kronor med RUT-avdrag. Vanligt är att köpa två timmar i veckan. Totalt blir det då 1 800 kronor i månaden. Lägg till lika mycket i skattesubvention.
Detta är pengar som används på fel sätt. Det här är resurser som borde gå in i skolan och bli till del för alla. Det vi behöver är satsningar på lärare och mindre klasser.
I dag gäller RUT endast läxhjälp för grundskoleelever. Att finansdepartementet nu föreslår att avdraget nästa år även ska ges på gymnasienivå kommer bara riskera att öka klyftorna i samhället. Det gynnar redan starka elever och det kommer sen även att göra fram-över.
Visst finns det många familjer som vill ge det bästa stödet till sina barn. Förmodligen de allra flesta. Samtidigt är det viktigt att rätt resurser satsas på skolan. De familjer som verkligen vill ska kunna få extra stöd genom många ideella alternativ
I stället för att föräldrar med bäst ekonomiska förutsättningar i villaförorter som Danderyd och Limhamn ska satsa på sina barn bör pengarna komma alla elever till del, till exempel i form av läxhjälp inom skolans ram.
Vill man satsa extra ska det finnas ideell läxhjälp, det ger fler elever hjälp till lägre kostnad. For mig är det grundläggande att värna skolans och därmed samhällets kompensatoriskt uppdrag.
Staten borde satsa på skolans kärnverksamhet i stället för att skattesubventionera verksamhet utanför skolan, i synnerhet som det finns väl fungerande kostnadseffektiva verksamheter som Mattecentrum eller Stiftelsen Läxhjälpen.
Dessa ideella organisationer där alla är lika välkomna oavsett socioekonomisk bakgrund borde prioriteras.
Jag menar att resurser som satsas på skattesubventioner för läxhjälp borde gå till skolan. Ansvariga måste satsa på lärarna och elever med behov av hjälp - oavsett föräldrarnas egna ekonomiska resurser.
Nyligen uppmärksammades Skolans dag, en dag för att lyfta skolan och lärarnas insats. I år firades Skolans dag mitt i en medling. Medling därför att SKL inte varit beredda att satsa på lärarlöner. Men regering-en är beredd att satsa på företag som jobbar med elever på deras fritid...
Det finns ett grundläggande feltänk i denna fråga. Viktigare än att gynna externa läxhjälpsföretag borde vara satsa på att lyfta lärarnas löner och stärka skolans resurser till undervisning.
Det som behövs är en tydligare statlig ekonomiskt ansvarstagande för en nationellt likvärdig skola.