Den enorma upprördheten över hur Tillväxtverket använt sina medel har föranlett den ena insändaren ilsknare än den andra, men debattduon Lundgren-Juhlin i NSD den 10 augusti lyckades behålla lugnet.
De inriktade sig nämligen på om vi behöver ett "tillväxtverk". De skriver: "vi skulle kunna öka tillväxten genom att anställa en massa personer för att gräva gropar trots att det inte finns någon som vill använda sig av de groparna".
Där använder de sig av en klassisk beskrivning av kapitalismen, fast de har gjort det mer jordnära än som man normalt beskriver den: i kapitalismen lönar det sig att bygga pyramider, för det ger sysselsättning åt såväl stenhuggare, åkare som byggarbetare, som alla sedan kan betala skatt för de löner de fått.
Således ger det en ökning av bruttonationalprodukten, om man gräver en grop åt andra. Gräver man däremot på sin egen täppa syns det inte i den ekonomiska statistiken. Inte ens om man vill leva på det.
Det finns i vår moderna tid några individer som kan tänka sig att driva lantbruk ur hand i mun, det vill säga som självhushåll utan alltför många moderniteter, klä sig enkelt och själva äta upp det de producerar utan att göra det till varor för avsalu.
Men får de göra det, sätter de inte spår i statistiken: ingen handlar av dem eller betalar dem lön som de kan skatta för. Om då tusentals människor skulle klara sina familjer på detta vis, skulle vi kanske få färre tiggare på gatorna men bruttonationalprodukten skulle komma att se dålig ut.
Så det kanske är dags att haka på Lundgren-Juhlins debattema: behövs ett tillväxtverk? Vi ska fortsatt fördöma dem som handskas lättsinnigt med våra skattepengar, men vi kan ändå ifrågasätta att egendomliga myndigheter skapas som sedan måste hitta på sätt att använda dessa skattepengar!