Är då vård- och omsorgs-behovet tillgodosett för den behövande som därmed ska känna sig väl omhändertagen och trygg?
Första frågan blir: hur kommer kommunerna att leva upp till sin nya roll? Som namnet redan antyder, "HEM", vilket innebär att så långt det över huvud taget är möjligt så skall den vård och omsorgsbehövande ges möjlighet att bo i sin hemvanda miljö.
Andra frågan som uppstår blir: vad är det som ska styra vård- och omsorgsinsatserna? Blir det vård- och omsorgsbehövandes behov eller kommunernas resursinsatser, som kan bero på tillgång av personal och kommunens ekonomi?
Enligt socialtjänstlagen är det kommunernas skyldighet tillgodose att föreliggande uppkomna brister inom omsorg och vård av medborgarna får en tillfredställande lösning.
En torde vara att en "hemsjukvårds"-patient, för att må bra och känna trygghet, behöver mer än bara vård. Det behövs hemtjänstinsatser och service i form av städning, klädtvätt och så vidare. Det behövs sociala kontaktnät, men även regelbundna nattbesök.
Det är ingen hemlighet att kommunerna brottas med ekonomiska bekymmer. Kommunernas verksamhet finansieras till cirka 85 procent med beskattning av medborgarna.
Den tredje frågan blir därför: hur används dessa pengar?
Förutom till skola, vård- och omsorg, så krävs en hel del infrastrukturinvesteringar och underhåll, som tvingar fram prioriteringar i verksamheterna. Samtidigt med höjda taxor och avgifter så blir det också besparingar och nedskärningar för att åstadkomma en kommunal budget i balans.
Det är många som gör anspråk på skattemedlen, förutom de lagstadgade kommunala kärnverksamheterna, skola vård och omsorg, så är konkurrensen stenhård mellan offentlig och privata tjänsteutförare i de skattefinansierade verksamheterna.
Konkurrensverktyget är kvantité/ kvalité. Vem är billigast? Om lönsamhet är huvudmotivet för att uppnå denna lönsamhet så ställs det krav på produkten (vård- och omsorgsbehövande) och produktionen (de som styr vård- och omsorgsverksamheterna).
Hittills gjorda erfarenheter har visat att det är de behövande som blivit de stora förlorarna.
Kommunerna tvingas till omfattande omstruktureringar för att klara sin lagstadgade skyldighet. Ett av resultaten är kravet på utökad anhörigvård, som därmed frigör åtskilliga skattekronor till finansiering av konkurrensen.
Jag kräver en kommunal konsekvensutredning, om helheten i framtida vård- och omsorgspolitik!