Från värnplikt till Natoplikt

Svenskt försvar.  Ett försvar uppbyggt på allmän värnplikt har blivit ersatt av en krigsmakt med ett pliktsystem som ska tjäna Nato när helst de kallar. Kan nya värnplikten vara ett led in i Nato, menar insändarskribenten.

Svenskt försvar. Ett försvar uppbyggt på allmän värnplikt har blivit ersatt av en krigsmakt med ett pliktsystem som ska tjäna Nato när helst de kallar. Kan nya värnplikten vara ett led in i Nato, menar insändarskribenten.

Foto: Kurt Engström

Luleå2017-03-22 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Högerns ansträngningar att baxa in ett motvilligt svenskt folk in i Nato medför ibland intressanta komplikationer. Efter Sovjetunionens upplösning och Warshawapaktens nedläggning för 25 år sedan började Sverige delta i gemensamma övningar med Nato i vad som benämndes ”Partnerskap för fred”. Anpassningen av det svenska försvaret till Nato har fortsatt och fjolårets Värdlandsavtal med Nato, som möjliggör bland annat lagring och transitering av utrustning och personal i händelse av konflikt, har medfört att Sverige är endast en hårsmån från att betraktas som en Natostat.

Den kanske intressantaste utvecklingen vad gäller det svenska försvaret är att den allmänna värnplikten avskaffades 2009 av den borgerliga regeringen medan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet röstade emot detta. Varför ”försvarsvänner” i de borgerliga partierna genomdrev det hela har varit svårt att förstå, men höga Natomilitärers starka kritik av Estland för ett par år sedan, förefaller ge svaret på denna fråga. Estland är det enda landet inom Nato som har ett värnpliktsförsvar (efter finsk modell) och detta ses inte med blida ögon av Nato. Betalda soldater är förmodligen lättare att fås att delta i olagliga krig.

I Sverige avkrävdes de försvarsanställda och de soldater som skulle utgöra den svenska yrkesarmén som skapades, deltagande i utlandstjänst om de beordrades till det. All heder åt de försvarsanställda som genomskådade det hela och som inte undertecknade avtalet och därmed inte behövde delta i Natos olagliga krig i Afghanistan och andra länder.

Systemet som skapades 2009 har kollapsat då endast hälften av det antal värnpliktiga som militären vill ta in i systemet varje år gör militärtjänsten och det råder en konstant brist på militärer.

Nu ska ett pliktsystem där tillräckligt många ungdomar för att fylla utbildningsplatserna skapas. Förhoppningen är att flera av dem sedan fortsätter som yrkesmilitärer för att fylla ut militärens behov av personal som ska kunna skickas ut på utlandstjänstgöring när helst så beslutas. Ett försvar uppbyggt på allmän värnplikt har blivit ersatt av en krigsmakt med ett pliktsystem som ska tjäna Nato när helst de

kallar.

Läs mer om