I flera års tid har Vårdförbundets medlemmar fått bära vården under sommaren på bekostnad av sin egen rätt till återhämtning och sammanhållen semester. Det är i längden ohållbart av arbetsgivarna att luta sig mot medarbetarnas lojalitet med patienterna och sina kollegor för att vården ska fungera under sommaren. Vårdplatser saknas inte på grund av brist på sjukhussängar eller lokaler, utan det är personal med rätt kompetens som fattas. Vill de ansvariga se en fungerande vård även under sommaren måste man bli bättre på att planera för verksamheten i samråd med proffsen.
Vårdförbundet menar att vården behöver bli bättre på att attrahera och behålla främst sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor, men även barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor. Statistik från OECD visar att antalet sjuksköterskor per capita i Sverige är betydligt lägre än i övriga Norden. Det är inte ett övergående problem - flera bedömningar visar att samhällets efterfrågan på våra medlemmars kompetens kommer att öka i framtiden. Men ödesfrågan avgörs idag: kommer hälso- och sjukvården att lyckas attrahera professionella medarbetare utan bättre villkor? Rekryteringsläget underlättas inte av att ansvariga vårdgivare återkommande misslyckas med att planera för sommarsäsongen på ett vettigt och långsiktigt sätt.
Arbetsmiljön och förhållandena på arbetsplatsen är ytterst arbetsgivarens ansvar men också ett gemensamt intresse. Vårt budskap till arbetsgivarna efter erfarenheter från förra sommaren var att planeringen inför sommaren måste ske tidigare och framför allt mer professionellt, tillsammans med förtroendevalda och medlemmar från Vårdförbundet. Verksamheten måste planeras på ett systematiskt sätt i samverkan med våra medlemmar med sikte på en god vård och goda möjligheter till återhämtning under sommaren.
Vårdförbundet har gett förslag på konstruktiva lösningar och vi ser att det finns arbetsgivare som tar ansvar för arbetsmiljön och patientsäkerheten. Till de goda exemplen hör Kardiologen på Sundsvalls sjukhus inom Region Västernorrland, som i god tid kallar oss till arbetsmiljöanalys för att tillsammans planera sommaren utifrån bemanning och arbetsmiljö. Man har också lyckats göra sig oberoende av så kallad ”stafettpersonal”. Ett annat exempel är landstinget i Blekinge som arbetat idogt med att få ihop årets semestrar, vilket gett att antalet verksamheter med sommarproblem minskat avsevärt. Man är på rätt väg. Detta inger hopp! I dessa verksamheter ger planeringen en förutsägbarhet som vården behöver för att kunna utvecklas långsiktigt.
Samtidigt får vi signaler från oroväckande många verksamheter att sommaren ser ut att bli värre än någonsin. På flera håll har semesterperioden förlängts till att omfatta även maj och september. På andra ändras planeringen in i det sista. Även i Norrbotten lockar arbetsgivaren med erbjudanden om tiotusentals kronor per inställd semestervecka och mycket höga månadslöner till extrapersonal hoppas arbetsgivaren komma runt den bristfälliga grundbemanningen. Eller så förväntas du som är chef eller ledare att kliva in i verksamheten och täcka upp för den vårdpersonal som fått sin semester. Det blir dyrt, eftersom dålig planering kostar mycket mer för alla. Värderingen av vår legitimation och kompetens måste höjas för att skapa en långsiktigt hållbar sjukvård, men naturligtvis inte bara under sommarmånaderna.
En färsk analys från Socialstyrelsen visar ett tydligt samband mellan bristande bemanning och kompetens och ökad risk för vårdskador. Det är ännu en påminnelse om att vi måste samverka för en mer välplanerad och patientsäker vårdsommar!
Vårdens medarbetare är lojala och handlar i sin profession utifrån en yrkesetik och ett samhällsuppdrag som man känner starkt för. Det blir problematiskt när arbetsgivare förlitar sig på att personalen ställer upp och löser situationen, för kollegornas och patienternas skull. Det sker på bekostnad av arbetsmiljön, med risk för den egna och andras hälsa.
Om vi vill ha en hälso- och sjukvård i världsklass måste för tidiga utskrivningar, utlokaliseringar och överbeläggningar motarbetas. Om vi vill värna patientsäkerheten och våra gemensamma resurser kan vi inte fortsätta med oplanerad stängning av verksamheter, rusande kostnader för övertid, eller att gravida skickas till Finland för att föda. Sjuksköterskelösa avdelningar eller uteblivna raster för lunch och toalettbesök är inte någon lösning, det är nödlösningar som faktiskt försämrar vården.
Regeringens höstbudget innehåller en förstärkning av vården under 2018 med cirka 5,5 miljarder kronor. Det är välkommet men huruvida det får önskad effekt beror helt på hur dessa resurser används. Vi efterlyser en bättre planering och uppföljning av landstingen/regionens och kommunernas arbete med att omsätta medlen i konkreta åtgärder, i samverkan med oss.
Ett första steg är att personalen får fyra veckors sammanhållen semester. Exemplen från Sundsvalls sjukhus och Blekinge landsting har visat att det går. Dags för resten av Vårdsverige att ta efter.