Det har inte byggts så mycket förnybar elproduktion i Sverige som det senaste året. Sedan september 2021 till september 2022 ökade den svenska elproduktionen med 10 TWh från nya vindkrafts- och solcellsparker enligt SCB.
Det motsvarar nästan lika mycket el, cirka 12 TWh, beräknad som årsproduktion för den nya finska kärnkraftreaktorn i Olkiluoto 3 med en effekt på 1650 MW, det tagit hela 17 år att uppföra.
Inte heller har det producerats så mycket el som i år. Vår nettoelexport sätter nya rekord månad för månad och når snart 35 TWh, det trots att Ringhals 4 varit ur drift ett halvår. Vår självförsörjningsgrad är imponerande hela 99,85 procent, också det ett nytt rekord.
Ekonomiskt är dagens svenska vind- och solcellsanläggningar vida överlägsen investering i ny kärnkraft. Den investering man gjort i ny vindkraft och sol med en produktion på 10 TWh har kostat ca 25-30 miljarder kronor, det ska jämföras med kostnaderna för ny kärnkraft. Slutnotan för den nya finska reaktorn förväntas bli 120 miljarder kr vilket inte är unikt. Nya reaktorer med motsvarande teknik(tryckvattenreaktorer) och samma effekt som byggs i Frankrike Flamanville 3 och i Storbritannien förväntas kosta cirka 125-150 miljarder kronor och likt Olkiluoto 3 är dessa också starkt försenade.
Investeringsmässigt får man tre till fyra gånger så mycket elproduktion från vind och sol jämfört nya reaktorer.Då har man inte tagit hänsyn till kärnkraftens kostnader för uranbränslet, slutförvaring, eller risker för ett haveri.
Det tillkommer även kostnader för ny storskalig vindkraft och solel, då produktionen är intermittent, så behövs det teknik för energilagring och för eldistribution. Dessa kostnader är inte försumbara, men är väsentligt mycket lägre än den rörliga kostnaden för kärnkraftens uranbränsle.
Den kreditgaranti på 400 miljarder kr som den nya regeringen aviserat för investering ny kärnkraft kan maximalt ge ca 30-40 TWh ny elproduktion. För samma investering får man >125 TWh ny vind och solkraft.
Ett påstående som ofta sprids i media är att svensk elproduktion är dyr i en europeisk jämförelse. Tvärtom, så har Sverige det senaste året haft det näst lägsta elpriset i Europa efter Island.
Ett land, likt Sverige som byggt mycket vindkraft och har förhållandevis billig el, är Spanien.
Slutsatsen är klar – utbyggnad av framför allt ny storskalig vindkraft kommer pressa elpriset ytterligare för svenska elkunder. En tumregel är att för varje 1 TWh vindkraft pressas det nationella elpriset med 0,4 till 0,6 öre/kWh.