Debatt: Viktigt värna våra kulturarv

I ett halvt sekel har Unescos Världsarvskonvention bidragit till att skydda och bevara omistliga kultur- och naturvärden, där inte minst Gammelstads kyrkstad utanför Luleå ingår. Nu när konventionen fyller 50 år kan vi konstatera att världsarven befinner sig under starka och konkreta hot på flera håll. Det är viktigt att vi samlas och agerar för deras bevarande, internationellt och nationellt liksom lokalt.

Världsarven är betydelsefulla platser som vittnar om människans och jordens historia. De ger mening, identitet och sammanhang åt många människor. 

När Världsarvskonventionen antogs år 1972, lyftes det ömsesidiga beroendet mellan natur och kultur fram. Man kom överens om att skydda jordens mest värdefulla natur- och kulturmiljöer från förfall och förstörelse samt bidra till deras återuppbyggnad. Platser som till exempel Angkor Wat i Kambodja och nationalparken Sangay i Ecuador har genom insatser från Unesco kunnat avföras från listan med hotade världsarv. Vissa platser är helt enkelt så betydelsefulla för hela mänskligheten att det internationella samfundet behöver värna om dem gemensamt.

Med tiden har världsarven fått en allt viktigare roll som plattformar för hållbar utveckling och för att medverka till internationellt samarbete och fred. Idag ser vi växande hot mot världsarven i form av naturkatastrofer, klimatförändringar, exploatering, konflikter och krig. I Ukraina finns en oro för att något av de sju ukrainska världsarven kan skadas – varav ett, Struves Meridianbåge, går genom Sverige och flera andra länder. I Syrien har sex av landets världsarv förts upp på listan över hotade världsarv sedan kriget i området startade.

Idag finns 1154 världsarv i 167 länder varav 15 i Sverige. De kan skilja sig brett utifrån typ av kultur- och naturvärden, men det som gör dem världsunika är att de är enastående och representativa platser. 
En sådan plats är Gammelstads kyrkstad utanför Luleå. Kyrkstaden är en av Norrbottens tre världsarv och består av över 400 kyrkstugor där kyrkstadstraditionen är levande än idag. Gammelstad kyrkstad är den störst och bäst bevarade av de 16 kvarvarande kyrkstäderna. Detta är en av anledningarna till att den utnämndes till världsarv år 1996.

Gammelstad är också platsen där Luleå fick sina stadsrättigheter år 1621. En del i firandet av Luleås 400-årsjubileum under 2021 var öppningen av den nya permanenta utställningen på Visitor Center. 
Men Gammelstad står inför stora utmaningar på grund av klimatförändringar. Ett varmare klimat och en ökad nederbörd gör att husgrunderna riskerar att skadas av nedrinnande vatten från vägen. Därför krävs dimensionerade avvattningssystem och en utjämning av de höga nivåskillnaderna mellan väg och kyrkstugor.

Under de senaste åren har ett vägprojekt därför varit i fokus och fram till år 2023 kommer alla fyra genomfartsvägar att sänkas och avvattningen förbättras. Genom att vidta dessa åtgärder minskar risken att skada husgrunderna.

Tack vare noggrann dokumentation och det arbete som görs för att följa världsarvens utveckling kan klimatpåverkan och samhällsförändringar uppmärksammas i realtid. På så sätt kan världsarven liknas vid kanariefåglar i gruvan, som varnar oss för det som är på väg att ske.

Det finns en inneboende kraft i idén om ett gemensamt arv bortom nationernas gränser. För att inte mista detta behöver vi alla samlas och ta ansvar för världsarvens utmaningar både nu och i framtiden.