Debatt: Vi tappar i befolkning när vi egentligen behöver öka

Kiruna och Norrbotten är inne i en rejäl högkonjunktur och snart kan vi prata om superkonjunktur. LKAB gör historiska satsningar för att ställa om till fossilfri produktion, närmare 400 miljarder ska satsas fram till 2045 och gruvbrytningen kommer att utvecklas och bestå bortom 2060. 

Nya gruvetableringar sker i Kiruna tack vare Copperstones satsning. Vi påstår att det inte finns många kommuner i landet som har samma positiva framförhållning som Kiruna har idag

Vid sidan av gruvans utveckling och övrig industriutveckling har vi en rymdverksamhet som tagit täten i Europa, ytterligare steg tas när Esrange utvecklar förmåga att skjuta upp små satelliter. Hundratals nya arbetstillfällen skapas. Kiruna är Europas rymdhuvudstad.

Vår besöksnäring hämtar sig snabbt efter pandemin och vi kan se fram emot en fortsatt stark utveckling de kommande åren. 

Detta är några exempel på framgångar som skett bara det senaste året i Kiruna och som vår S-ledda regering i en vissa fall bidragit till.

Den största utmaningen vi står inför är kompetensförsörjningen. Kiruna tappar idag befolkning under en tid när vi borde öka. Kommunen har tappat närmare 350 invånare sedan 2018, vilket motsvarar cirka 28 miljoner mindre skatteintäkter. Kiruna kommun har inte råd att slösa bort denna enorma möjlighet. Man kan inte spara sig till tillväxt som den nuvarande borgerliga majoriteten (C, M, SJVP och KD) tycks tro, man måste SATSA för att skapa attraktivitet och tillväxt.

Vi måste nå ut med budskapet att vi ska bli 25 000 invånare till 2030!

Kiruna kommun måste gå i spetsen och investera i sin egen framgång. En plan för att trygga befolkningstillväxt och därmed kompetensförsörjningen måste tas fram tillsammans med näringslivet. Ett nytt effektivt samarbete mellan kommunen och näringslivet måste fram NU.

Kiruna kommuns organisation ska bli en attraktivare arbetsplats för att kunna rekrytera fler och behålla fler medarbetare. Idag kan vi se en personalflykt från den kommunala organisationen och konsekvensen av det blir sämre service för bygglovshantering, elever på skolan, medarbetare inom omsorg, etc. Ett tydligt och inkluderande politiskt ledarskap, behövs för att vända den trenden.

Kiruna kommun måste ta fram en bostadsförsörjningsplan och ett bostadspolitiskt program så att investerare och nya Kirunabor ska veta vad som ska byggas, när det ska byggas och vad det kommer att kosta att etablera sig i Kiruna, idag finns föråldrade planer och inget bostadspolitiskt program finns.

Kiruna kommuns skolor ska vara bland de 50 bästa i landet och omsorgen bland de 40 bästa i landet. Låt lärare, rektorer och medarbetare inom omsorgen ta fram förslag på hur vi kommer dit. Marknadsför dessa mål inom- och utanför kommunen!

Kommunledningen har inte koll på kostnaderna för vårt nya badhus. Sedan beslutet togs för drygt två år sedan har kostnaderna stigit med hiskeliga 82 procent eller 315 miljoner. Kommunledningen måste genomföra en extern revision i projektet.

Sist men inte minst måste Kirunas sjukvård utvecklas. Som ett första steg måste gynekologin och akutkirurgin återinföras. Det är extremt viktigt för att vi ska kunna bygga en kommun med 25 000 invånare till 2030.