Coronapandemin har visat att nyliberal ideologi inte är lösningen på framtidens problem. Avregleringar, privatiseringar, en skattepolitik som ledde till ökade klyftor och bristande resurser i offentlig verksamhet ledde till att samhället inte hade rätt beredskap för att hantera krisen. Bara det förhållandet att viruset har större spridning i lägre inkomstgrupper än i högre visar ojämlikhetens rätta ansikte.
Sverige står inför ett vägval. Om det högerkonservativa blocket får styra är det fortfarande marknadens höga visa som gäller. De kommer aldrig att sätta hårt mot hårt mot de vinstdrivna företagen inom vård, skola och omsorg. Från den kanten finns inget att förvänta när det gäller att angripa ojämlikheten. Det är ett faktum att såväl SD, M, KD eller L är djupt sammanflätande med olika näringslivsintressen.
Vad som behövs är en helt annan samhällsutveckling. Marknadskrafterna måste balanseras av starka samhällsinstitutioner, lagstiftning och starka fackföreningar. Det får inte finnas en tveksamhet att ingripa när girighet, organiserad brottslighet, bristande samhällsansvar och vilja till lättförtjänta pengar blir viktigare än samhällsbygget.
Ett starkt samhälle ska också fördela resurserna på ett rättvist sätt, genomföra en ordentlig pensionsreform, angripa orättvisa villkor och avarter på arbetsmarknaden, bygga vård-, skola-och omsorg starkare, utjämna ekonomiska klyftor och förbättra inkomstförsäkringarna för löntagarna.
Men viktigast av allt är skapa fler arbetstillfällen. Att ha ett arbete är nyckeln till försörjning och delaktighet. Men det är inte med låga löner och dåliga villkor vi ska konkurrera, utan med utbildning, forskning, kompetensutveckling och investeringar i ny teknik. Nyindustrialisering och klimatinvesteringar är huvudutmaningar.
Genom att underblåsa motsättningar mellan olika grupper i samhället vill de högerextrema sätta ribban för framtidens mentalitet. Hela SD:s attityd är en del av denna onda spiral. Att i framtiden riskera ett styre som kan tvingas legitimera denna typ av mentalitet skapar bara mer av rädsla och intolerans. Sådant fortplantar sig snabbt om den yttersta makten inte håller emot.
Framtiden kräver erfarenhet men också en politisk förnyelse där de rätta slutsatserna dras av pandemin. Då är det knappast de krafter som sjunger marknadens lov som har något att bidra med. Istället handlar det om att bygga ett robust och starkt samhälle som inte odlar motsättningar och intolerans.