Vårdslöst skylla höga elpriser på förra regeringen

Vem har ansvar för de höga elpriserna? Den gamla regeringen, den nya regeringen – eller någon annan? Jan-Erik Larsson ger sig in i debatten

Ringhals kärnkraftverk. Vem ansvarade egentligen för beslutet att stänga två reaktorer?

Ringhals kärnkraftverk. Vem ansvarade egentligen för beslutet att stänga två reaktorer?

Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL / TT

Debatt2023-01-05 08:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Replik på Mattias Karlssons inlägg om elpriserna, NSD debatt den 30 december.

Mattias Karlsson (M) är det närmaste vi i Norrbotten kan komma centralmakten. Han får vara dess talesman, ingen avundsvärd uppgift. Han blickar bakåt, alla problem är skapade av den S- ledda regeringen, det är städning av ett förött land som gäller. Visionerna lyser med frånvaro. 

Mattias Karlsson menar att det höga elpriset i Sverige och i EU beror på att förra regeringen lagt ner två reaktorer i Ringhals. Det är en ganska vårdslös behandling av verkligheten. Det var styrelsen i Vattenfall som fattade beslutet att lägga ner reaktorerna, det lönade sig inte att investera miljoner i Ringhals som skulle skrotas om fem år. Det var detta beslut av professionen som riksdagen konfirmerade. Vi bör anta att styrelsen består av omdömesgilla personer. De blåbruna ljuger om Ringhals. Om lögnen upprepas kan den bli sanning, är förhoppningen.

2015 när beslutet om skrotning 2020 fattades, fem år tidigare än beräknat, pressade Putins billiga gas ner elpriset i Europa. Kärnkraften gick med förlust. Regeringen tvingades ta bort effektskatten på kärnkraften 2016. Annars skulle alla reaktorer skrotas, hotade ansvariga för kärnkraften. Sedan kom Putins krig i Ukraina i februari 2022 och hans gas bojkottades. Elpriset steg till orimliga nivåer i hela Europa.  Elproduktion blev helt plötsligt väldigt lönsamt. Att den gamla regeringen inte förutsåg kriget i Ukraina och galopperande elpriser är lätt att förstå. 

Är den svenska elproduktionen raserad? 2011 producerade vi 145 TWh, 2020 158,5 TWh, 2022 170 TWh. Vindkraften producerade 17,5 TWh 2015. Nu är den uppe i 33 TWh. Skrapar man på svartmålningen från regeringen, träder ett rätt välmående system fram.

Hur ska vi få strömmen till Hybrit och stålverket i Boden? Ny kärnkraft tar 10–15 år att bygga, det är försent. Vindkraft, gärna havsbaserad, kan vara lösningen. Suorvadammen är ett stort batteri, när det blåser fylls dammen, när vindkraften levererar. När vinden mojnar skruvas på kranen. Vind och vatten i samverkan är tilltalande. Mycket forskning bör läggas på batterilagring av vindkraft. Nederländerna, Danmark och Storbritannien visar vägen. Skattebetalarna bistår gärna med studieresa. Hur är elpriserna om tio år? Ingen vet. Det man vet är att kärnkraft är väldigt dyr att bygga. Urangruvor och lagring av kärnkraftsavfall ställer frågor. Man ska inte lägga alla ägg i en korg, något som de blåbruna bör beakta. Att lova runt och hålla tunt är populismens eviga dilemma.

Småföretagen skulle få ersättning för elprisers strypgrepp. Förslaget kapsejsade före jul, det stred mot EU-rätten. Tala om valhänt hantering. Konkurser kommer att dugga tätt.