Söndagen den 15 maj 2022 fattas beslutet om att Sverige ska ansöka om natomedlemskap. Har Sverige tidigare med sådan hast fattat ett beslut i en så utomordentligt betydelsefull och långsiktig fråga? För min del saknar jag exempel.
Även om en majoritet av befolkningen nu tillhör tillskyndarna, är det många som har invändningar och ser riskerna. Jag tillhör dessa av följande fem skäl:
1. Sverige ingår i ett europeiskt samarbete som hela tiden fördjupas. Säkerheten i vår världsdel är vårt ansvar. Den militärmakt som hotar Europa är en europeisk stat, Ryssland. Vissa framtida scenarier kan vi utesluta. Ingen räknar med att USA eller Kina kommer att inleda ett territoriellt krig mot den Europeiska Unionen. Liksom Schumandeklarationen var startpunkten för det som blivit EU, är artikel 42 startpunkten för den politik som innebär att Europa själv tar ansvaret för sin framtida säkerhet. Sverige lägger ner all kraft på att utveckla den europeiska säkerhetspolitiken med detta som bas.
2. Den helt dominerande makten inom Nato är USA. Varje land sätter sina egna intressen i främsta rummet. Vidare har denna dominant utvecklats till en instabil stat. Att knyta sin långsiktiga säkerhetspolitik till USA är därför ett vågspel.
3. Den makt som anses hota Sveriges och EU:s territorium är Ryssland. Ryssland är en svag stat, militärt (ingen vinnare finns i ett krig med kärnvapen) och ekonomiskt. Ingen insiktsfull bedömare torde hävda att Ryssland på kort sikt (de närmaste tio åren) kommer att gå till en territoriell attack mot EU. Detta ger oss tid att bygga upp den europeiska säkerhetsorganisationen och successivt avveckla Natos roll inom denna politik.
4. Sverige är en demokrati. I den process, som nu leder fram till ett natomedlemskap, har det demokratiska deltagandet på ett flagrant sätt åsidosatts.
5. Sveriges utrikespolitiska rörlighet kommer de facto att begränsas.