Över 1,000 miljarder ska investeras i norra Sverige. Fossilfritt stål och batteritillverkning står i fokus för investeringarna som saknar motstycke sedan industrialiseringen. De positiva satsningarna ökar dock trängseln på järnvägen vars kapacitetsutrymme redan idag slagit i taket.
Det är svårt att få kapacitetstilldelning på många banor och nyttjandet beräknas bli besvärande högt på stora delar av bansystemet i Norrland. De satsningar som nu pågår i Norr- och Västerbotten kommer leda till stora godstransportbehov, sjö, tåg och bil samt omfattande nya persontransporter. Efterfrågan på koldioxidfri energi och koldioxidfritt stål är pådrivande men är infrastrukturen verkligen rustad för dessa viktiga och gigantiska satsningar? Trafikverkets bristanalyser präglas av stuprörstänkande. Effekter på åtgärder beräknas bara på den länk som åtgärdas, utan hänsyn till effekter på andra länkar.
Inlandsbanan med sin 105 mil långa sträckning Gällivare-Mora byggdes i syfte att fungera som en transportlänk från Norrlands inland till södra Sverige och för att öka exploateringsmöjligheterna i norra Sverige. Behovet av transportlänkar genom inlandet är fortsatt aktuellt. Inlandsbanan lider idag av otillräckliga anslag under väldigt lång tid och är i stort behov av en upprustning. Satsningarna i norra Sverige kommer att kräva en infrastruktur som klarar av allt större godsflöden.
Inlandsbanan driver sedan 2017 projektet Inlandslänken som syftar till en upprustning av den befintliga järnvägsanläggningen Inlandsbanan och tvärbanan Arvidsjaur-Jörn. Reinvesteringen kommer att ge ett avsevärt kapacitetstillskott genom en anläggning med högre bärighet och medelhastighet. Investeringen är blygsam i förhållande till storleken. Det handlar om att rusta den bana som redan finns och till en standard där den kan göra stor nytta.
Sveriges basindustri med dess omfattande export till Europa är avgörande för svensk tillväxt. Tillgången till stabil transportkapacitet på järnväg är viktig för konkurrenskraften. Det är hög tid att staten agerar utifrån ett helhetsperspektiv där den ena angelägna infrastruktursatsningen inte utesluter den andra.
Satsningar på järnvägsinfrastruktur ger positiva effekter både lokalt och regionalt för inlandet, nationellt och internationellt. Satsningar på järnväg är, inte minst, en framgångsfaktor – transporter på järnväg minskar miljöpåverkan. Låt oss inte luras in i fällan att behöva välja mellan den ena infrastruktursatsningen eller den andra. Sveriges inland sitter på en skatt i form av attraktiva råvaror som skog, stål och järnmalm och grön energi i form av vind- och vattenkraft.
Utveckla och vårda den infrastruktur som finns och satsa på det som behövs för att förstärka den. Så klarar vi av en den viktiga klimatomställningen!