Klimatförändringarna är ett globalt problem och varje lands lösningar behöver värderas efter vad de kan bidra med i den globala omställningen. Det är därför intressant att Miljöpartiet, som i andra sammanhang ser sig som världsmedborgare, i klimatfrågan blir nationalister som enögt fokuserar på hur vi i Sverige ska minska våra utsläpp.
Som litet land bidrar vi som mest genom ny innovation och med våra viktiga tillgångar. Omställning kräver stora mängder av metaller för såväl vindsnurror som kärnkraftverk och elbilar. Dessa metaller är svensk berggrund otroligt rik på. Svenska politiker har dock sönderreglerat gruvnäringen så det nästan är omöjligt att öppna en ny gruva i Sverige.
Sedan miljöbalken infördes år 1999 har inte en enda ny gruva öppnats. I mätning av hur attraktiva olika länder är för gruvnäring har Sverige fallit som en sten. Främst på grund av hur lång tid det tar att få sina tillstånd prövade och den höga risken för avslag. Vi föreslår fyra reformer för att ändra på det.
Sätt tidsgräns på tillstånd. Det kan ta 20 år från idé till gruva i drift. Den största boven är handläggningstiderna. Det ska till undersökningstillstånd från Bergsstaten, tillstånd för provbrytning från Länsstyrelse, bearbetningskoncession från både Bergsstaten och Länsstyrelsen, domstolsprövning och eventuell sannolik överprövning i Mark- och miljödomstol, markanvisning från Bergsstaten och slutligen bygglov från kommun. För att snabba upp processen bör handläggningen av tillstånden ske parallellt och tidsättas.
Rimligare krav i miljöbalken. Kraven miljöbalken idag utgör omöjliggör i princip nya gruvor. Ett problem är att man ska använda den mest miljövänliga tekniken tillgänglig, något som förändras från dag till dag. Det innebär att minimikrav för att öppna en gruva kan förändras från ansökan till bedömning. Hög standard ska fortsatt råda men utan att teknikförändring från ansökningstillfälle till bedömning kan sätta stopp. Myndigheternas direktiv bör ändras så att de måste konkretisera vad företag behöver göra för att leva upp till uppsatta tillståndskrav.
Kommunalisera fastighetsskatten. För industrifastigheter och elproduktionsenheter gäller fastighetsskatt. Den tas ut på statlig nivå vilket innebär att kommuner som godkänner stor elproduktion eller industriverksamhet inte får ta del av hela samhällsvinsten. Genom att kommunalisera fastighetsskatten skapas drivkrafter för fler kommuner att tillåta och attrahera allmännyttiga gruvor.
Lägg ner mark- och miljödomstolarna. I Sverige prövar förvaltningsmyndigheter tillståndsärenden, förutom miljötillstånd som prövas i domstol med Naturvårdsverket som motpart. Besluten kan sedan tvingas till prövning i mark- & miljööverdomstolen, vilket sker i nästan alla fall. Vi borde ändra till att låta förvaltningsmyndigheterna behandla tillstånden, då kan mark- och miljödomstolarna läggas ned och processen förenklas.
Dessa förändringar ska så klart ske i enighet med krav på god miljöhållning och med varsamhet för oseriösa och säkerhetshotande aktörer. Reformerna är dock nödvändiga för att säkra Sveriges framtid som gruvnation. Vi har med våra gruvor en unik möjlighet att bidra i den globala omställningen. Det är dags att vi tar vara på den.