Debattsvar till Gunnar Lassinantti (NSD:s ledarsida den 21 april) och Gunnar Vagerstam (NSD:s debattsida den 19 april).
Överraskningar är en del i den strategiska verkligheten; Kuwaitkriget 1990, 11 september 2001, kriget i Georgien 2008 och den ryska ockupationen av Krim 2014. Historien har otaliga exempel på överraskande angrepp som tett sig irrationella ur omvärldens synvinkel.
Alltmedan Ryssland annekterat bit för bit av ett grannland och uppträder alltmer hotfull mot i stort sett alla andra i dess närhet klänger sig Sverige envist fast vid en alliansfri doktrin som blivit alltmer föråldrad och har ett mindre stöd från vår befolkning. Alliansfrihet är ett utanförskap som har ett pris i form av ökad osäkerhet när omvärlden blir alltmer turbulent. Ensam är inte längre stark.
Politiskt har Sverige deklarerat att vi kommer att stå på alla EU-länders och nordiska länders sida. Men den så kallade Solidaritetsförklaringen med ursprung i EU:s säkerhetspolitik har i dag ingen militär trovärdighet. Vi kan inte längre försvara oss själva mot en kvalificerad angripare med ÖB:s ”enveckasförsvar”.
Sverige har inte ersatt alliansfrihet med ett alliansmedlemskap när vi rustat ned vårt försvar från 2,0 procent av BNP år 2000 till i dag 1,2 procent av BNP. När vi politiskt har allierat oss med EU och Solidaritetsförklaringen har vi i dag en mer osäker position än någonsin tidigare om konflikter skulle uppstå i vårt närområde. Det är viktigt att visa politisk vilja att betala för ett försvar som kan bära upp den nationella dimensionen i vår försvarspolitik.
Sverige deltar sedan lång tid tillbaka i många av FN sanktionerade Nato-operationer. Det har gett många erfarenheter. Att en svensk Nato-anslutning skulle ha betydelse inte bara för Sverige utan också för våra grannländer säger sig självt. Det kan innebära flera gemensamma vapenprojekt och ökad vapenexport.
Nato bildades 1949 med 12 medlemmar efter Berlinblockaden 1948 och Pragkuppen samma år och består nu av 30 medlemsländer. Härutöver är 22 nationer anslutna till Nato:s Partnerskap för fred. Sedan 5 september 2014 har Sverige och Finland särskild status av partnerskapsländerna och får delta vid planeringen av Natoövningar samt har ett utökat samarbete. Både Sverige och Finland har dessutom sedan 2003 associerade parlamentariska delegationer vid Natos högkvarter.
Sverige, Finland och Norge genomför regelbundet gemensamma flygövningar på Nordkalotten med nyttjande av varandras baser. Sedan några år deltar även svenska arméförband i samövningar på Nordkalotten. Dessa samövningar kommer att få ökad omfattning i närtid.
Det är nu viktigt att stärka det nationella försvaret upp till nivån 2,0 procent av BNP och att i samverkan med Finland utreda konsekvenserna av ett medlemskap i Nato. Arbetet med att förbereda en ansökan om medlemskap i Nato måste påbörjas omgående.