Svar på "Luleå behöver fler gröna lungor och mindre betong" av Peo Rask. Att vara stadsarkitekt och stadsträdgårdsmästare i de allmännas tjänst är ett av de finaste uppdragen som man kan tänkas ha. Att få tjäna demokratin och kommunens medborgare är ett både tillfredställande och utmanande uppdrag. I detta uppdrag går det inte att förenklat reducera frågan om arkitektur till att vara ”fult” eller ”snyggt”. Arkitektur handlar om i grund och botten om problemlösning och präglas av en stor komplexitet kring estetiskt uttryck kopplat till funktion. Vi brinner för att göra Luleå till en än mer attraktiv gestaltad livsmiljö. Här spelar bland annat stadens grönska en central roll.
Stadsbyggnadsförvaltningen har arbetat fram en Grönplan för Luleå som kommunstyrelsen antog i februari. Den visar hur kommunen vill arbeta med grönstrukturplanering och går i linje med både nationella mål och kommunens hållbarhetsmål. Planen ska vara vägledande för alla nämnder och förvaltningar. Kortfattat är det ett underlag för planering och skötsel av kommunens grönytor.
Planprocessen som föregår de flesta byggnationer är en lagstyrd process där det lämnas utrymme att inkomma med synpunkter. Sedan kan informations-, dialog- och samrådsprocesser utvecklas med målgrupper som besitter mycket klokskap i svåra frågor.
Där har vi testat exempelvis trygghetsvandringar med digitala kartor för att kunna fånga upp synpunkter. Vid ny- och ombyggnation av lekplatser försöker vi alltid engagera närliggande skolor och områdesgrupper som kan sin närmiljö bäst för att åstadkomma delaktighet och ett så bra fysiskt resultat som möjligt.
Gamla träd ger plats för nya träd, en generationsväxling.
När det kommer till Stadsparken hölls ett öppet hus där möjlighet fanns att vara delaktig i gestaltningsprocessen. Förslaget ställdes ut för synpunkter i Kulturens Hus över årsskiftet 2018/2019 för att på ett transparent sätt bredda kunskapsunderlaget för oss tjänstepersoner.
Ett trettiotal träd kommer att ersättas med ett fyrtiotal nya. Många av träden har tagits bort på grund av ålder och andra träd har fällts för att göra plats för parkens nya utformning. Det är främst lövträd som försvunnit, exempelvis jämtlandspoppel, vårtbjörk, hägg, pelarasp och rönn. Men många så kallade behjärtansvärda träd får stå kvar på sin plats och bland dem ser vi parkens alla lindar, de flesta barrträd och inte minst den stora cembratallen som alltid haft en central roll i julkalendern.
I planen för nya Stadsparken finns en mängd olika växter som ska ersätta det som tagits bort. Vi kommer bland annat att få se en vacker ridå med flerstammiga bergskörsbär i upphöjda planteringslådor längs med Storgatan. Inne i parken planteras manchurisk valnöt, prydnadsaplar, skogslönn, ginnalalönn, ullungrönn och skogslind.
Samhällsbyggandet kan liknas vid ett komplext pussel där ett antal parter alla är beroende av varandra oavsett om det handlar om nya arbetsplatsområden, nya bostäder, lokaler för handel och offentliga platser där vi alla kan mötas på våra egna villkor. Det offentliga rummet är den yttersta formen av demokrati. Vi ser positivt på allt engagemang i byggandet av Luleå och ska göra vårat bästa som tjänstepersoner för att omhänderta initiativ som kan göra vår kommun till en ännu bättre plats.