Landstingsråden för de fyra nordliga landstingen manar i en gemensam artikel sina kollegor att tillsammans ta krafttag för att bryta beroendet av stafettpersonal.
2014 uppgick de totala kostnaderna för inhyrd personal vid Norrbottens läns landsting till 199 miljoner kronor. En kostnad som bara fortsätter skena.
Hur har vi kommit hit?
I en kartläggning av Konkurrensverket visar man att att en hyrläkare inom allmänmedicin är mellan 1,5 och 2 gånger dyrare än en anställd allmänspecialistläkare inom landstinget.
Enligt Socialstyrelsen kännetecknades arbetsmarknadsläget inom sjukvården i oktober 2014 av att efterfrågan översteg tillgången på många personalgrupper, i synnerhet specialiserade läkare och sjuksköterskor.
Tillgången på specialister inom allmänmedicin och psykiatri är fortfarande otillräcklig.
Trots att antalet barnmorskor, läkare och sjuksköterskor har ökat och fortsätter öka så ökar vårdbehovet än snabbare, arbetsmarknaden är alltså god för vårdpersonal med många anställningsmöjligheter.
Problemet är att snäva vinstintressen har utnyttjat bristen. Med locklöner som betalas via vår skattsedel köper inte bara bemanningsföretagen våra läkare utan också nu våra sjuksköterskor. Ett fåtal bemanningsföretag täljer guld med pennkniv och det är ytterst vi skattebetalare som får betala.
Ökade kostnader för stafettpersonal är inte bara ett problem för glesbygd. Stockholmsregionen har idag den högsta läkartätheten i landet med 327 läkare per 100 000 invånare att jämföra med 249 i norra Sverige.
Trots detta har kostnaderna för stafettpersonal i Stockholms läns landsting ökat med 249 miljoner mellan 2010 och 2014.
När skattepengarna går till att betala dubbelt så dyr stafettpersonal istället för till sjukvården blir konsekvenserna att patientsäkerheten sjunker och att arbetsmiljön och kompetensutveckling för den fast anställda personalen blir sämre.
Ju fler som väljer att sälja sig som bemanningspersonal, desto värre blir situationen för kollegorna som stannar som anställda i landstingen och desto sämre blir det för patienterna.
Det är en ond spiral som kommer att fortsätta driva upp kostnaderna och landstingsskatten om inget görs.
Annars finns det risk att ett systemskifte drivs fram genom att förtroendet för vård i offentlig regi undermineras. Jag vill gärna tro att de flesta av oss inte vill se en privatiserad sjukvård där storleken på din plånbok avgör vilken vård du kan få.
Marknaden kan inte reglera sig själv.
Därför måste bemanningsbranschens härjande inom sjukvården stoppas.
Krafttag behövs. Det måste till statliga regleringar, antingen i form av lagstiftning eller åtminstone någon form av pristak.
Självklart måste vi också utöka antalet utbildningsplatser och stärka regionaliserade utbildningar av vårdpersonal men får vi inte stopp på den ”blödning” som stafettsystemet har lett till så kommer den offentliga sjukvården att duka under.
Allmän vinning måste gå före egen vinning.