Debatt: Staten vägrar investera – sviker sitt ansvar för landet

Uppgörelsen mellan Tidöpartierna och Socialdemokraterna om balanskrav i statsbudgeten har med rätta kritiserats för att hindra viktiga och nödvändiga satsningar för framtiden.
Det hindrar både en ordentlig utbyggnad av välfärden och en upprustning av järnvägar och vägar, bostadsbyggande och klimatomställning.
Det finns även en annan effekt redan idag och som kommer att bli ännu tydligare i framtiden. Det är en övervältring från staten till kommuner och regioner. 
Sveriges statsskuld är lägst i EU, 18 procent av BNP. Däremot ökar kommunsektorns skuldsättning, den är nu uppe i 12 procent av BNP. Staten har sparat. Stora investeringar som tidigare delfinansierats av staten (exempelvis VA-utbyggnad) ligger nu helt på kommunerna. Detta är problematiskt då staten kan låna till lägre ränta än kommunerna. 
Kommunerna har dessutom stora investeringsbehov, exempelvis just i gamla VA-nät. De flesta kommuner, inte minst i Norrbotten har bostadsbrist som hindrar utveckling och behöver byggas bort.
Den gröna omställningen i norr innebär nu att kommuner får låna till investeringar som är av nationell vikt. 
Bodens kommun investerar i att bygga ny järnväg på grund av en stor industrietablering, Stegra. När Volvo för några årtionden sedan gjorde en stor industrietablering i Uddevalla så svarade staten med att bygga en ny motorväg norr om Göteborg, detta som en jämförelse.
I Luleå krävs investeringar på uppåt 10 miljarder i hamnen som en förutsättning för ett antal satsningar i hela regionen. Det kommer nu att ske till största delen med privat kapital. Den modellen innebär att kommunen minimerar sin egen risk. Men det innebär samtidigt att vinsterna från samma investering kommer att bli privata och att samhället tappar en del av makten över viktig infrastruktur. 
De kommuner som nu ökar sin skuldbörda blir också mycket mer utsatta ifall något går snett för de stora etableringarna som nu görs, särskilt i kommuner där skuldsättningen är beroende av hur det går för ett enda företag. 
Pajala kommun fick uppleva detta när Northland gick i konkurs. I Skellefteå kan jag tänka mig att nervositeten är stor just nu. Bodens kommun står för ett risktagande när man gör stora investeringar som är beroende av att Stegras investering ska bli lyckad och långsiktig.
Det statliga tillbakadragandet innebär att vi i Sverige inte gemensamt tar ansvar längre för vår gemensamma utveckling. Jag tror att den här politiken har flera negativa effekter. Den leder till underinvesteringar, både uteblivna satsningar på bostäder, energi och kommunikationer, men också till fortsatt bristande underhåll av de befintliga systemen. 
Vi kommer också säkert att få se ökade regionala klyftor på grund av att kommuner och regioner med små ekonomiska muskler låter bli att investera. Om en investering går snett så kan enskilda små kommuner få ta orimligt stora konsekvenser.