God konkurrenskraft gör att våra varor och tjänster är attraktiva på de globala och inhemska marknaderna. Därför finns det skäl att titta på hur vår konkurrenskraft har utvecklats. Hur det går för Sverige? Hur ser det ut med industrins konkurrenskraft?
Industrin har stor regional betydelse, då industriföretagen ofta är stora arbetsgivare – inte minst i Norrbotten. De inkomster som genereras lokalt finansierar vår välfärd, exempelvis personal inom offentlig sektor.
Man kan mäta konkurrenskraft på olika sätt. Ett sätt är att jämföra hur svenska företags arbetskraftskostnader utvecklas jämfört med i andra konkurrentländer. Här måste man beakta dels hur höga lönekostnaderna är och hur de ökar, dels hur mycket som produceras under arbetstiden – produktiviteten. Ett mått som knyter ihop allt detta är RULC, relative unit labor cost, eller relativa enhetsarbetskostnader.
Om vi börjar med utvecklingen av produktiviteten så kan vi se att den har varit svag ända sedan 2011. Produktiviteten uppgår till endast en procent per år. Det här är en situation som vi i Sverige delar med resten av Europa. Och sedan konjunkturen vände ner 2023 i spåren av räntehöjningarna har produktiviteten minskat med cirka nio procent. I dagsläget har Sveriges tillverkningsindustri omfattande problem med produktivitetstillväxten vilket innebär ökade kostnader för företagen.
En analys från Industriarbetsgivarna visar att enhetsarbetskostnaderna i Sverige har ökat drygt tio procent mer än i euroområdet mellan 2011 fram till 2023, mätt i lokal valuta. Men när konkurrenskraften analyseras måste jämförelsen göras i gemensam valuta. Då blir det tydligt att det är en svag krona som har hållit nere de svenska kostnaderna och därmed räddat vår svenska konkurrenskraft. Detta är problematiskt.
Historiskt har kronan svängt en hel del och orsakerna bakom den senaste tidens kraftiga försvagning är svåra att förklara. Men en sak är säker: det är inte en svag växelkurs som skapar långsiktigt starka företag.
En långsiktig och uthållig konkurrenskraft nås om utvecklingen av arbetskostnaderna har en tydlig koppling till hur produktiviteten ändras, hur efterfrågan och priset på produkter utvecklas och vad som händer med kostnader och produktiviteten i omvärlden. Det är då viktigt att beakta att vi inte bara konkurrerar med europeiska industriföretag, utan även med industrier i Kina, Indien och USA – den globala konkurrensen hårdnar.
Sverige och svensk industri har höga ambitioner i den gröna omställningen. Det är också avgörande för att stärka konkurrenskraften, men innebär också stora investeringskostnader. Industrin står därmed inför flera utmaningar framöver där förmågan att stärka sin konkurrenskraft är avgörande. Hur detta utvecklas är inte minst av stor betydelse för jobben och välfärden regionalt då industrin är spridd runt om i Sverige.