Småhusägare ska kunna få sin post i en postlådesamling eller en fastighetsbox inom 200 meter från huset. Det framgår av PTS förslag till nya regler för postutdelning. För husägarna betyder förslaget sämre service. Ändå ska de bekosta förändringen. Radhusägare drabbas särskilt hårt.
Post- och telestyrelsen (PTS) har skickat ut ett förslag till nya regler för postutdelning på remiss. Enligt förslaget ska Postnord, som ansvarar för den samhällsomfattande posttjänsten, kunna anvisa en ny plats för post och större försändelser inom 200 meter från huset.
Förslaget tillgodoser Postnords intresse att kunna anpassa sin verksamhet och dra ned på servicegraden i tätort för att vi skickar färre brev men fler paket. Men för husägare betyder förslaget sämre service och ökade kostnader – för ny postanordning och vid behov markförberedelser och ny förrättning.
Radhusägare kommer att drabbas först. Postnord räknar med att 250 000 postlådor kommer att beröras. Enligt PTS ska Postnord kunna spara 24 miljoner om året i radhusområden på det här sättet.
Samtidigt får radhusägarna längre till brevlådan och måste dessutom betala för en ny postlåda eller fastighetsbox. Det handlar om 800–3000 kr per postmottagare. Om det dessutom krävs markarbeten och en ny lantmäteriförrättning, som det ofta gör i radhusområden där det finns en samfällighetsförening, tillkommer 1000–3000 kr per postmottagare.
Med nuvarande förändringstakt i radhusområden (15 000 postanordningar per år) skulle det innebära kostnader på mellan 27–90 miljoner för radhusägarna.
Postutdelning av brev, tidningar, samhällsinformation och paket är viktig samhällsservice. Förslaget skulle innebära en kraftig försämring. Idag har privatpersoner och företag i tätort i snitt 20 meter till postlådan.
Vi frågade hur medlemmarna ställer sig till ett att få sin post i en postlådesamling 200 meter bort istället för vid tomtgräns. 89 procent svarade att det är ett mycket eller ganska dåligt förslag. 5 procent tyckte att förslaget är mycket eller ganska bra. 5 procent hade ingen åsikt. I Boden var motståndet ännu högre. Där vara 98 procent negativa.
Människor bor längre i sina hus idag. I gruppen 70–79 år bodde 53 procent i egen villa 2021 enligt SCB. I gruppen 80+ var siffran 38 procent. Om äldre husägare tvingas gå flera hundra meter fram och tillbaka för att hämta posten eller tidningen kan det bli svårare att bo kvar. Det är extra besvärligt på vintern när det är halt, snöigt och kallt (minus 30 grader), på hösten när det ligger våta löv på marken eller när det regnar.
Förslaget till nya regler saknar bestämmelser om postutdelning till äldre och funktionsnedsatta. Av remissen framgår att PTS avser att reglera sådana frågor i tillståndsvillkoren, som uppdateras varje eller vartannat år.
För närvarande är det bara Postnord som ansvarar för den samhällsomfattande posttjänsten, men ansvaret skulle kunna ligga på fler aktörer. Om postutdelning till äldre och funktionsnedsatta regleras i tillståndsvillkor kan det bli en ”förhandlingsfråga”. Det kan också bli så att olika regler gäller i olika delar av landet.
Det är inte acceptabelt. Reglerna måste vara förutsägbara. Villaägarna anser att eventuella nya regler även ska reglera vad som gäller för postutdelning till äldre och funktionsnedsatta.
Villaägarna säger nej till förslaget att tvingas flytta brevlådan upp till 200 meter från huset. Det är inte rimligt att småhusägare ska behöva ta kostnader och få sämre service för att Postnord ska kunna förändra sin verksamhet.