Sverige är motorn för den gröna industrialiseringen men riskerar soppatorsk för att Sverige på nationell nivå slumrar. Behoven av utbyggnad och underhåll av infrastrukturen i landet är enorma och Sverige har hittills gjort för lite och vaknat för sent.
Om företag ska fortsätta välja Sverige och bidra till den svenska tillväxten måste staten säkerställa att infrastrukturen är tillräcklig. Exempelvis har LKAB drabbats av stora förluster efter urspårningen på Malmbanan. Malmbanan är ett av flera järnvägsspår som behövs för att knyta samman det avlånga landet Sverige till ett land som effektivt kan ta vara på de goda resurser som finns och som är alldeles nödvändiga när världen ställer om till gröna alternativ.
Ett välfungerande Sverige behöver ett robust järnvägsnät som knyter ihop landet från norr till söder och öst till väst även i landets nordliga halva. Därför behöver Sverige satsa på utbyggnad och upprustning av Norrlands tvärbana, Norra stambanan, nya Ostkustbanan, Inlandsbanan och Norrbotniabanan. Dubbelspår på kritiska sträckor är avgörande för redundanta järnvägsnät som fungerar när de ska användas.
Det finns också andra skäl att prioritera infrastrukturen. Tågen står stilla och människor hindras att göra klimatsmarta val när vi ska resa till och från arbetet eller hälsa på nära och kära, för att Sverige hittills inte har prioriterat att hela Sverige ska vara tillgängligt.
Det militära perspektivet på svensk och europeisk infrastruktur är högaktuellt. Vi är inte längre en neutral nation som smygfraktar soldater och materiel genom landet. Vi är en del av det europeiska försvaret och tillsammans med de nordiska länderna behöver vi se till att det finnas fungerande hamnar, vägar och järnvägar från den västra Atlantkusten till den östra gränsen mot Ryssland.
Centerpartiet vill se över överskottsmålet i statsbudgeten till förmån för ett balansmål, med villkoret att resurserna öronmärks för infrastrukturinvesteringar som ökar Sveriges framtida produktionsförmåga. Det skulle skapa förutsättningar för att öka takten av utbyggnad och underhåll av landets infrastruktur.
EU-samarbetet ger tillgång till de europeiska strukturfonderna som är till för att minska skillnaderna mellan regionerna och bidra till en ökad sammanhållning i Europa. Här kan den nationella nivån bli bättre på att släppa in den regionala och lokala nivån för att maximera Sveriges utfall av tillgängliga medel.
Tillväxten sker i norra Sverige och den nationella politiken behöver vakna innan tåget har gått.
Mattias Larsson (C), distriktsordförande Västerbotten
Anton Ångman (C), distriktsordförande Västernorrland
Karin Jonsson (C), distriktsordförande Jämtland Härjedalen
Jonny Lundin (C), regionråd Västernorrland
Birgitta Johansson Huuva (C), regionråd Norrbotten
Ewa-May Karlsson (C), gruppledare Region Västerbotten
Madelaine Jakobsson (C), kommunstyrelsens ordförande Nordmaling
Anna-Britta Åkerlind (C), kommunstyrelsens ordförande Örnsköldsvik
Effie Kourlos (C), kommunalråd Östersund
Ida Stafrin (C), oppositionsråd Kramfors
Malin Svensson (C), gruppledare Storuman
Kristoffer Svensson Sellin (C), gruppledare Sollefteå
Carina Sundbom (C), gruppledare Skellefteå