Skogsbruket omfattas av en mängd förslag som nått olika långt bl.a. Taxonomiförordning, Fit for 55 Skogsstrategi, LULUCF.
I förslaget till taxonomiförordning lyfts framför allt skogens roll i klimatarbetet. Skogen binder in koldioxid från atmosfären genom den naturgivna fotosyntesen. Därmed blir upptaget av koldioxid proportionellt mot blad- och lövyteindex, (tillväxten). Ett ökat upptag av koldioxid bygger alltså på att maximera tillväxten i våra boreala skogar. Vi bör därmed fokusera på tillväxt och inte på förråd, samtidigt som uttaget av skog bör ligga nära den ökande tillväxten.
Nu finns förslag på att minska uttaget av skogsråvara och istället rikta in sig på förråd. Detta fungerar under ett fåtal år men sedan avtar tillväxten och upptaget minskar. Detta innebär att vi bygger en avgrund och att vi skjuter problemen framför oss.
I skogsstrategin finns förslag om att införa kalhyggesfritt skogsbruk. Svensk och finsk skogsbruksutveckling under senare decennier visar att trakthyggesbruk är överlägset ur produktionssynpunkt.
Vi har genom denna utveckling kraftigt ökat tillväxten i vårt skogsbruk. Genom tidigare metoder skapades väldigt stora områden med lågproduktiv skog i vilka sedan stora insatser gjorts för att skapa bättre skogsbestånd och tillväxt.
När vi diskuterar kalhyggen är det som i många andra fall viktigt att vi använder oss av samma definitioner. Kalhygge i Tyskland är något helt annat än det vi i Sverige benämner kalhygge. Med samma definition är vårt nuvarande trakthyggesbruk i stora delar inte kalhygge.
Undertecknad ser ett stort behov att vi i Sverige skapar en skoglig expertgrupp som översätter nya internationella regelverk och inte lämnar denna uppgift till intresseorganisationer som bygger in sin egen agenda.
Hur skulle då framtidens skogsbruk kunna se ut om vi utgår från förslag som finns på EU agendan:
Det logiska är utifrån resonemanget att inkludera skogen i utsläppshandeln EU ETS. Snart uppgår sannolikt värdet på en utsläppskredit till cirka 1000 kronor per ton koldioxid. Skogsägaren gör ett fantastiskt jobb för att öka tillväxten i sin skog och har då möjlighet att genom att sälja utsläppskrediter få ekonomi att ytterligare investera för ökad tillväxt. En skogskubikmeter ökad tillväxt binder in cirka 1,4 ton koldioxid per år (och producerar ca 700 m3n syrgas) med ett bruttovärde på 1 400 SEK.
Ökar man tillväxten med 1 m3sk per hektar och år blir avkastningen betydligt högre än om råvaran säljs till industrin vilken har en betalningsförmåga på kanske 500 kronor per fast kubikmeter efter 70 år.
Nu talas det också om vikten av skapa minusutsläpp och då skulle skogsbruket, som detta leder till, kunna innebära att skogsägaren, efter det att skogens tillväxt avtar, avverkar men väljer att slutförvara trädens kol i närmaste myr och därmed skapar en permanent kolsänka. Detta får då till konsekvens att industrin inte får in den råvara som vi så väl behöver för den gröna omställningen.
I motsats till ovanstående scenario så är det självklart bättre att råvaran levereras till industrin för produktion av fossilfria produkter.