Varje år döms omkring 200 personer för sexualbrott mot minderåriga. 200 oskyldiga barn får sina liv förstörda med livslånga trauman som följd. Vid denna typ av brott är återfallsrisken mycket hög och enligt Niklas Långström, forskare och analytiker, är återfallsrisken ännu högre för de som utsätter barn utanför sin bekantskapskrets.
På Sverigedemokraternas landsdagar 2021 motionerade SD-kvinnor om att domstolar ska kunna döma de som begår synnerligen grova sexualbrott mot minderåriga till hormonbehandling – en motion som gick igenom och som numera är en del av Sverigedemokraternas politik. Metoden med att ge hormonbehandling till pedofiler är något som testats på Karolinska Institutet (2020) med goda resultat. Studien visar att de som genomgår en sådan behandling löper mindre risk för att begå nya sexualbrott där riskfaktorer som sexuell dragning till minderåriga och den självskattade risken bedöms vara lägre. Dessa riskfaktorerna hänger samman med olika funktioner i hjärnan, och Christoffer Rahm uppger att han hoppas att metoden kan vara en kemisk nödbroms för män som upplever att de kan skada barn. Denna åtgärd bör därför betraktas som en vårdinsats snarare än ett straff.
Förslaget om kemisk kastrering genom hormonbehandling har väckt kritiska röster som menar att användandet av behandlingen som tvångsmetod inte är rimligt. Vi vill vända på frågan istället: är det rimligt att de sexualförbrytare som våldtar en oskyldig sjuåring får möjlighet att fortsätta med detta efter avsutten tid, och därmed utsätta ytterligare ett barn? Det kan inte längre handla om frivillighet när du begår en våldtäkt på ett barn som ofrivilligt fått sitt liv förstört. I vårt Sverige ska alla barn vara trygga!