Det sägs att Renmarkskommittén brister i transparens (se exempelvis pressmeddelande från Norrbottens kommuner 2022-12-06).
Det normala i en utredning är att allt underlag hålls internt i utredningen fram tills att ett betänkande med förslag lämnas. Därefter säkerställs att myndigheters, civilsamhällets och andras synpunkter på förslaget kan tas tillvara genom att det skickas ut på remiss.
Renmarkskommittén har valt att arbeta på ett annat sätt. De promemorior som tagits fram som beslutsunderlag för kommitténs ledamöter har offentliggjorts och lagts ut på kommitténs webbplats. Insynen i kommitténs arbete är alltså väsentligt större än vad som är normalt inom utredningsväsendet. Arbetssättet har valts på grund av det stora allmänintresset kring vad som ska beslutas i förhoppning att transparens skulle kunna leda till ett förnuftigt offentligt samtal.
Det sägs vidare att kommitténs experter inte involveras eller får insyn i kommitténs arbete (se t.ex pressmeddelande från Sveriges kommuner 2022-12-06 och Svensk Jakt 2022-11-30). Även detta vill jag bemöta.
De personer som är experter i utredningar utses på grund av sina särskilda sakkunskaper. De ska hjälpa kommittén i den utsträckning som ordföranden eller kommittén anser behövlig. Experterna utses inte för att ge den myndighet eller den intresseorganisation som de kan råka tillhöra särskild insyn i arbetet. Inte heller syftar expertrollen till att öppna särskilda möjligheter för vissa att driva en egen politisk linje. Att alla berörda myndigheter och intresseorganisationer kan göra sig hörda på ett rättvist sätt säkerställs genom ett senare remissförfarande.
Kommittén har hittills haft 14 expertmöten. De har ägnats åt att diskutera sakfrågor och sambandsfrågor som har betydelse för kommitténs ställningstaganden. Diskussionerna har inbegripit möjliga vägval och konsekvenserna av vägvalen (se t.ex. PM 23–30 på kommitténs webbplats).
Ett påstående att kommitténs experter inte har involverats eller att deras synpunkter inte har tillmätts betydelse är helt enkelt felaktigt.
Sekretariatet har på kommitténs uppdrag också utarbetat ett visst diskussionsmaterial för kommitténs ledamöter. Arbetet – som hittills har handlat om att få fakta på bordet – går nu in i ett skede där politiken behöver ta vid. Skälet till att Renmarkskommittén är en parlamentariskt sammansatt kommitté är just att möjliggöra politiska lösningar. Diskussionsmaterialet har inte remitterats till expertgruppen därför att det har bedömts vara obehövligt i sak; materialet bygger i hög utsträckning på redan expertgranskat underlag.
Slutligen hävdas att sekretariatet hittills bara presenterat ett förslag till lagstiftning. Förslag skulle vara att ge alla samebyar all rätt till jakt och fiske, inklusive älg- och björnjakt. Detta påstås bland annat i en podd från Svenska Jägareförbundet (På jakt, avsnitt 7: Fjälljakten 2022-11-17).
Detta är oriktigt. Materialet består av tre olika tänkbara modeller för en lagstiftning. En av modellerna representerar den linje som Svenska Jägareförbundet själva har förespråkat – att tills vidare inte göra några lagändringar. Svenska Jägareförbundets expert informerades om detta och om innehållet i diskussionsmaterialet i övrigt innan podden publicerades.
Kommitténs arbete har bara börjat. Jakten och fisket är inte det enda som kommittén kommer behöva hantera, utan många andra svåra frågor tillkommer. Alla frågor måste hanteras ansvarsfullt.
Man ska ju inte komma med oombedda råd, men det kan nog vara en god idé att inte följa med i varje utspel som görs och att avstå från ryktesspridning. Kanalerna in till kommittén står öppna – ring, mejla eller skriv om du har frågor. Titta gärna på de underlag som har publicerats på utredningens webbplats. Och välj att vara konstruktiv – även om det är jobbigt.