Regeringen föreslår medfinansiering för Malmbanan

En rustad malmbana, rejäla satsningar på vägunderhåll och fokus på flöden mellan hamnar bygger industrin i norra Sverige stark. Det är bra för Norrbotten och bra för hela Sverige, skriver riksdagsledamöterna Mattias Karlsson (M) och Maria Stockhaus (M)

Malmbanan är en pulsåder för passagerare och gods som knyter samman gruvorterna i norra Sverige med hamnarna i Narvik och Luleå, skriver debattörerna.

Malmbanan är en pulsåder för passagerare och gods som knyter samman gruvorterna i norra Sverige med hamnarna i Narvik och Luleå, skriver debattörerna.

Foto: Håkan Zerpe

Debatt2024-10-03 12:43
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svensk infrastruktur har stora problem. Alla svenskar ser dagligen exempel på detta oavsett var vi bor i landet. Näringslivet i Norrbotten uttrycker berättigad och väl underbyggd oro över att den utveckling vi just nu ser riskerar att stanna upp utvecklingen av grön industri och att viktiga investeringar riskerar att utebli. Detta drabbar industrinationen Sverige. 

När regeringen nu presenterat sin infrastrukturpolitiska proposition är det konsekvenserna av bristande underhåll, bristande kostnadskontroll, brister i trimning och dålig samverkan mellan aktörer som lyfts. Regeringens svar på detta är historiskt stora satsningar på infrastrukturen. 200 miljarder extra tillförs kommande planperiod fram till 2037. Det innebär att vi gemensamt investerar 1 200 miljarder i svensk infrastruktur kommande planperiod. Detta kan regeringen göra eftersom kampen mot inflationen nu är vunnen och fokus läggs nu på investeringar som bygger Sverige starkt.

Infrastruktur är fundamentet för näringslivets utveckling. Vid sidan av historiska satsningar öppnar regeringen för flera alternativt finansierade infrastrukturprojekt under kommande planperiod. Detta kommer öppna nya möjligheter till ny finansiering, kortade byggtider och kostnadseffektivitet. Regeringen öppnar brett för flera projekt men det som är extra viktigt för Norrbotten är att Malmbanan som ett av två projekt pekas ut specifikt i propositionen. 

Detta är mycket goda nyheter för industrin. De återkommande stoppen på Malmbanan beräknas kosta 100 miljoner kronor per dygn. Malmbanan är en pulsåder för passagerare och gods som knyter samman gruvorterna i norra Sverige med hamnarna i Narvik och Luleå. Vi ser nu ett ständigt ökat tryck på banan som efter 120 år är sliten, trång och åldrad. Den räls som bär det tyngsta lasten i omställningen är 40 år gammal, lider av årtionden av brist på underhåll och tekniska uppdateringar. 

LKAB konstaterar att en del av Malmbanan är i så dåligt skick att det inte går att köra malmtågen med full last, något som leder till högre kostnader och lägre kapacitet. Malmbanan är enkelspårig med begränsade möjligheter till möten, något som innebär att små störningar snabbt kan fortplanta sig och skapa stora skadliga effekter.

Nu pekar regeringen ut riktningen inför framtiden genom historiska satsningar, prioritet på samhällsekonomisk nytta, underhåll, gods och pendlingsflöden, teknik och forskning. Politik är inte bara vilja och lova allt till alla utan att prioritera. Regeringen stoppade höghastighetstågssatsningen i södra Sverige. Det blir inga nya stambanor för snabbtåg för att binda ihop de tre största städerna. Detta av den enkla orsaken att det finns saker som är mycket viktigare. Underhållsskulden på både järnväg och väg ska succesivt kapas under perioden. Elektrifiering och arbetet att kapa fossila utsläpp intensifieras och samhällsekonomisk nytta prioriteras.

En rustad malmbana, rejäla satsningar på vägunderhåll och fokus på flöden mellan hamnar bygger industrin i norra Sverige stark. Det är bra för Norrbotten och bra för hela Sverige.