Frågan är om lösningarna är de rätta eller om vi förstått hur lösningarna påverkar oss i vår vardag. Förändringar i rätten till offentligt finansierad tolk finns inskrivet i samband med Hälso- och sjukvårdspolitiken.
Tidöavtalet säger: "Begränsning av rätten till tolk för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap. Rätten till offentligt finansierad tolk ska begränsas. Utgångspunkten ska vara att den enskilde i första hand ska betala för tolktjänster. Det ska övervägas att införa en avgift för nyanlända efter att en viss tid förflutit sedan uppehållstillstånd beviljats. Den statliga kontrollen och kvalitetsbedömning av tolkar som arbetar för det offentliga ska öka."
Det är formulerat på ett sådant sätt att alla som kan vara i behov av tolk, i vilket som helst sammanhang, riskerar att tappa rätten till tolk. Vi har fem minoritetsspråk i Sverige. Norrbotten berörs av samtliga fem språken. Tidöavtalet hotar både medborgare och våra professioner.
Rätten till tolk blir en ekonomisk fråga!
Det innebär att våra professioner riskerar att hänvisas till att ett barn klarar av att beskriva sin förälders mående till läkaren så bra att rätt behandling kan erbjudas. Tänk er att barnet har en svår eller dödlig sjukdom som måste behandlas och tvingas ansvara för att översätta sin behandling till föräldern.
I dag vet vi att oavsett språkkunskaper så beskriver vi vårt psykiska mående bäst på vårt eget språk. Tänk er att försöka beskriva ert psykiska mående på ett annat språk för att få hjälp och behandling. Risken att missuppfattas är stor. Vilka konsekvenser har en felbehandling av någon som mår psykiskt dåligt?
Tänk er farmor med demens, i behov av tolk, för att göra sig förstådd trots att hon tidigare kunnat flytande svenska. Barnbarn har kanske inte behållit sitt ursprungsspråk. Barnen har tappat stora delar av språket. Vem ska betala så att hon klarar sin vardag med vårdpersonal?
Vad blir konsekvensen när en kvinna som misshandlas av sin make söker vård och stöd, men det är endast maken som finns med för att översätta? Tänk er en kvinna med barn som utsätts för våld – vem ska översätta?
Med Tidöavtalet backar Sverige decennier. Det är inte så länge sedan som det var förbjudet att tala något annat språk än svenska i skolorna och barnen fysiskt bestraffades ifall de talade annat än svenska.
Kommer vår minoritetsbefolkning tappa rätten till sitt språk? Tidöavtalet beskriver inget undantag för vår minoritetsbefolkning. Vad sker med rätten till att ha kontakt med myndigheter och andra aktörer på sitt minoritetsspråk? Riskerar vi att den rätten försvinner?
Av ovanstående skäl vill vi uppmana ansvariga ministrar, nuvarande regering och Sverigedemokraterna att inte försämra rättigheterna till offentligt finansierad tolk. Rätten till sitt ursprungsspråk är en i högsta grad demokratisk fråga och handlar om alla människors lika värde.