Den 23 juni klubbade regionfullmäktige igenom ett samverkans- och finansieringsavtal avseende persontågtrafik på sträckan Haparanda-Kalix-Boden-Luleå. Ärendet beskrivs som att en utbyggnad av persontågtrafiken i länet är ett steg mot ett mer hållbart resande i länet och därför är angeläget.
Sverigedemokraterna yrkade som enda parti avslag till denna satsning. Regionens andel av de förväntade driftskostnaderna för persontågtrafiken under de tre första åren beräknas uppgå till 14,8 miljoner kronor. Medel som hade kunnat avsättas till andra behov av regionala satsningar.
Det står redan klart för de styrande att satsningen är ett förlustprojekt i stil med det tidigare Tromsöflyget. Ett kommande ekonomiskt fiasko. Samtidigt har den styrande majoriteten med Centerpartiet i spetsen en stor iver att driva satsningen för att stoltsera med det miljötänk som man menar sig ha funnit. Att tågtrafiken endast hade cirka 1300 passagerare under den första månaden, vilket med tre turer om dagen ger ett snitt på 14 personer per avgång den fulla sträckan Haparanda-Luleå avskräcker inte. Man vill invagga norrbottningarna i att man från politiskt håll tar ansvar för klimatet med hjälp av denna satsning. Samtidigt lägger region Norrbotten även extra medel på busslinjen Haparanda-Luleå med en extra finansiering om 1,25 miljoner kr/år under åren 2022-2024. En satsning där man direkt konkurrerar med den egna tågverksamheten dels avseende resenärer men även ekonomiskt, då statsbidrag endast utgår till regionen för ett trafikslag per sträcka.
Sverigedemokraterna ser avsaknaden av underlag för persontågtrafiken som ett stort problem, med ytterligare satsningar på attraktivare busstider och fler bussavgångar kommer underlaget för persontågtrafik sannolikt att minska istället för att öka och visa sig än mer ekonomiskt oförsvarbart.
Den styrande majoriteten inte tar inte ansvar för medborgarna i Norrbotten. Istället för att satsa på tillgänglighet som är bussens paradgren, där man når ut i riktig glesbygd satsar man med svepande motiveringar på en olönsam tågtrafik och det är medborgarna i Norrbotten som betalar för det gröna kalaset via skattsedeln.
Vi inom Sverigedemokraterna hade hellre sett större satsningar på den regionala kollektivtrafik som faktiskt kommer våra norrbottningar till godo på bred front där även våra inlandskommuner skulle kunna ta del av ökat antal avgångar och en större tillgänglighet. Att satsningar behövs är klart, bussarna som trafikerar vårt län är i många avseenden i behov av uppdateringar. Men överlag är bussarna bättre på att hålla tidtabell och tågtrafiken Haparanda-Luleå har redan vid flertalet tillfällen drabbats av förseningar. Satsningar på persontågtrafik tillhör ännu framtiden och vi måste leva i nuet, mätta munnen efter matsäcken för att ha en hållbar ekonomi i balans.
Den persontågtrafik som kan vara gynnande på riktigt för Norrbotten handlar inte om 2-3 personer per avgång som pendlar Kalix-Luleå utan den persontågtrafik som kommer att komma till Norrbotten med Norrbotniabanan och den tågtrafik som på sikt kan knyta oss an med vårt östliga grannland Finland. Vi är dock inte där ännu på många år och innan vi når dit kommer tågtrafiken med persontrafik att vara ett slukhål för den regionala kollektivtrafikmyndigheten. För att Norrbotten ska vara redo för persontågtrafik krävs ett färdigställande av Norrrbotniabanan och en järnvägsbro över till Finland. Med dessa bitar på plats är även vi för en utveckling där persontågtrafik kan ses som ekonomiskt försvarbart och utvecklande för länet.