Debatt: Pandemin har drabbat barnen hårt

Vi är inte alla lika inför viruset och dess konsekvenser, utan de som hade det värst innan har nu fått det ännu sämre. För barn har det fått förödande konsekvenser. 
Fattigdomen ökade i år, vilket skapar en spiral av negativa effekter. Nästan två tredjedelar av de 672 miljoner barn i fattigdom bor i Afrika söder om Sahara och i södra Asien, men barnfattigdomen ökar mest i Europa och Centralasien. De som tidigare levde på marginalen lever nu i fattigdom, vilket är en av anledningarna till att hungern ökar. 

För att få en uppfattning om vilka utmaningar familjer mött i år gjorde vi världens största undersökning om barn. 25 000 barn och föräldrar i 37 länder svarade på frågor om deras levnadssituation. Vi fick en tydlig bild - familjer som lever i fattigdom har störst risk att förlora inkomst. Som mest drabbades 1,6 miljarder barn av skolstängningar. 1 % av de allra fattigaste hade möjlighet till distansundervisning. Undersökningen visade också att fattiga hushåll hade mindre tillgång till sjukvård, vilket kan vara förödande i brinnande pandemi. 
I år stärktes även könsrollerna. Mutinta, 14 år, i Zambia berättar att när skolorna stängde gick hon miste om utbildning, näringsrik lunch och såg hur klasskamrater blev bortgifta. ”Jag är glad över att skolan har öppnat igen. När skolan var stängd blev några flickor bortgifta, bland annat min kompis”, säger Mutinta. Två tredjedelar av alla flickor gör mer hushållssysslor när skolan varit stängd och hälften av flickorna berättar att de tagit mer hand om syskon. Samtidigt ökar tonårsgraviditeterna, och mödradödlighet är den vanligaste dödsorsaken för flickor mellan 15-19 år. Innan pandemin beräknades att 12 miljoner barn skulle giftas bort i år. Nu har siffran behövt skrivas upp med ytterligare en halv miljon. Ökade hushållssysslor, tonårsgraviditet och bortgifte är ett hot mot flickors utbildning och framtid. 

2020 var ett år då världen svek barnen. Det behövs en rad olika prioriteringar för att återställa det som gått förlorat. Vi ser bland annat hur ett generellt barnbidrag skulle ha stora effekter. Det låter paradoxalt, men ett riktat barnbidrag till de som behöver det mest når sällan de mest utsatta och är sällan resurseffektivt. Stater bör istället införa barnbidrag till alla barn i landet. 

Vi behöver också se till att barn återvänder säkert till skolan. Det är viktigt ur flera olika aspekter. På kort sikt för att minska risken att utsättas för våld i hemmet och förstärkta könsroller. På lång sikt för att stoppa barnäktenskap och fattigdom. I decennier har vi tillsammans kämpat för att få de 258 miljoner barn som inte får utbildning att börja skolan. Nu behöver vi både fokusera på att de som aldrig tidigare har fått en chans till skolgång och de 24 miljoner barn som riskerar att hoppa av på grund av pandemin. 

Sverige har en stor och viktig roll att spela för barns rättigheter. Vårt bistånd gör skillnad, speciellt i tider där allt fler länder sänker sin biståndsbudget eller får en mindre biståndsbudget på grund av minskad statskassa. 

Klockan ringer ut 2020 och vi kan konstatera att det inte har varit barnens år. Vi har istället backat flera år i utveckling av barns rättigheter. Låt oss ringa in 2021 som hoppets år. Ett år vi behöver investera och prioritera barnen, både här och nu och för framtiden.