Svenska Fjällklubben har i närmare hundra år haft sitt intresse i de svenska fjällen. Från att ha varit en elitistisk förening med toppbestigningar som krav och rekommendation för att bli invald är föreningen idag öppen för alla och heroiska prestationer har bytts mot medlemmarnas avkoppling, upplevelser och kunskapstörst kring fjällmiljön.
Vår ändamålsparagraf, §2 lyder: "Klubbens ändamål är att främja sund fjällsport och verka för vidgad kännedom om fjällvärlden och ökad respekt för dess kvaliteter och naturvärden". Vad är då ”fjällvärlden”? Etablerad uppfattning är att Gállok inte ligger i fjällvärlden och området ligger heller inte inom området för fjällnära skog. Ur fjällvärldens synvinkel så riskerar den direkta påverkan av en gruva i Gállok vara att rennäringens förutsättningar kraftigt försämras, då de så viktiga flyttlederna skärs av, vinterlavbetet minskar samt att betestrycket i fjällen därmed riskerar att minska.
De kontinuerliga utvärderingar av miljömålet Storslagen fjällmiljö som görs för att bibehålla ”karaktären av betespräglat, storslaget landskap med vidsträckta sammanhängande områden” pekar på betydelsen av bibehållet renbete av en tillräckligt stor renpopulation. Den sameby som främst berörs av en gruva i Gállok är Jåhkågasska Tjiellde, har 75 procent av sin sommarbetesmark inom de stora nationalparkerna ingående i världsarvet Laponia. Vid platsen för den tänkta gruvexploateringen är samebyns vandringspassage smal och hopträngd av kraftverksmagasin och skogsbrukspåverkan. Förutsättningarna för samebyns fortsatta näringsutövning blir således kraftigt negativt påverkad, vilket i sin tur riskerar att påverka naturmiljön i världsarvet Laponia.
Svenska Fjällklubben ser också med stor oro på klimatförändringarnas effekter på fjällvärlden. Samhällets omställningstakt måste öka för att nå målet netto-noll till år 2045. Ur den aspekten är det positivt med tekniksprång inom industrin, ett exempel på sådant är s.k. ”fossilfri” ståltillverkning. Järnmalmen från Gállok har i debatten kopplats till dessa satsningar, men det har inte bekräftats intresse från de aktuella stålproducenterna. Att med säljargument som en del av en ”grön omställning” marknadsföra en järnmalmsgruva med låg mineralhalt är ohederligt. Såväl gruvhanteringen som stålverken kommer att ha stor miljöpåverkan, vilket Naturvårdsverket underrättat regeringen om så sent som häromdagen. Ur aspekten klimatpåverkan, där fjällmiljön är känslig, bör betydligt större fokus ligga på recirkulation av stål och järn än nybrytning i miljöstörande lägen.
Mot bakgrund av detta bör gruvan inte tillåtas.