I en beslutsprocess för gruvbrytning anser Miljöpartiet att miljöhänsyn ska väga tyngre än kortsiktiga exploateringsintressen. För den planerade gruvbrytningen i Kallak i Jokkmokks kommun rådfrågar nu regeringen UNESCO, för att få svar på om en gruva i Kallak skulle hota fjällområdet Laponias status som världsarv. Men det finns ett annat miljöhot, som fallit i skymndan i tillståndsprocessen och det är risken för dammras i anrikningsdammen i Kallak och dess konsekvensen för miljön.
Miljön påverkas vid gruvdrift och den kanske största miljöfaran är anrikningsdammarna. Vi har under 2000-talet sett hur gruvdammar brustit i Finland, Kanada och Brasilien med fruktansvärda följder för människor och miljö. I Finland var det 2012 ett dammras med flera miljoner kubikmeter metallförorenat vatten, som rann ut och det betecknas som den värsta miljöolyckan hittills i Finland. I Kanada blev floder förgiftade. 2019 var det i Brasilien ett mycket stort dammras med konsekvensen att tio-tals mil av floder blev förgiftade av tungmetaller och mer än 240 människor omkom.
I Aitik var det år 2000 ett allvarligt dammras. Länsstyrelsen beskrev olyckan som "det största dammhaveriet som inträffat i Sverige som hade kunnat orsaka skador på liv, egendom och betydande miljöskador". I Kaunisvaara efterlämnade Northland Resources en undermålig damm, som enligt Länsstyrelsen inte höll måttet. Vid ett fullständigt haveri för dammen i Kaunisvaara hade Mounio- och Torne älv blivit förorenade.
May-Britt Öhman, forskare och socioteknisk dammsäkerhetsexpert verksam vid LTU, uttalar sig i en artikel, att det är en fara med anrikningsdammar invid en reglerad älv. Ett dammras i Kallak, som det i Finland, skulle kunna bli en stor katastrof med översvämningar i vattenkraftdammar och förorening av älvvattnet, ändå ned till Luleås vattentäkt.
Miljöpartiet i Boden och Luleå vänder sig mot att dammsäkerheten inte har större tyngd i beslutsprocessen. Enligt Beowolf har hänsyn tagits till säkerhetsaspekten i ett tidigt skede. Innefattar de säkerhetsaspekterna ett dammbrotts konsekvenser för Boden och Luleå, som bland annat berör förstörelse av bostäder, kulturmiljö, dammanläggningar, vatten- och avloppsanläggningar, miljöskada och ekonomisk skada?
Kort sagt, hur skulle ett dammras i anrikningsdammen i Kallak påverka Norrbottens största befolkningscentra Luleå-Boden?
Miljöpartiet i Boden och Luleå kräver att det ska upprättas en konsekvensutredning med en bedömning av konsekvenser för Boden och Luleå i händelse av dammbrott i Kallak.