Norrland var en gång basen för den svenska industrialiseringen. Skogen, järnet och vattenkraften la grunden för det svenska välståndet. Laxen från Lule älv finansierade Gammelstads kyrka, Luleå stad och Uppsala universitet. Till en början gällde välståndet även Norrbotten.
Vattenkraftutbyggnaden var den senaste stora exploateringen. Sedan tog effektivisering och rationalisering över (lyssna på Sverker Sörlins Sommar i P1), och tidigare löften om kommande miljöåtgärder försvann. Kvar blev skövlade skogar, sterila gruvområden, förstörda älvar, skadade sjöar och fiskbestånd. En rennäring som bara fått uppleva baksidan och en stor befolkningsdränering, där Jokkmokk exempelvis förlorat två tredjedelar av sina invånare.
Nu ska Norrbotten åter bli basen för nästa industrialiseringsvåg. Fossilfritt stål, batterifabriker, nya gruvor och vindkraft är grunden för det nya “nya Norrland”. 100 000 människor ska flytta till Norrbotten. Men – i Kiruna stängs skolorna på grund av brist på lärare och Svenskt Näringsliv larmar om problem att hitta personal.
Först – städa upp efter förra satsningen! Sluta skövla skogen, åtgärda gamla gruvor, kompensera rennäringen (också för vindkraften). Och se till att vattenkraften miljöprövas med målet God Ekologisk Potential enligt kraven i EU:s vattendirektiv.
Skrota regeringens lägre mål som innebär att inget kommer att göras. Då blir Norrbotten attraktivt att bo i och gynnar det regionala näringslivet genom bestående satsningar på bland annat besöksnäringen, en näring som redan idag är större än skogsindustrin. Det skulle återskapa landets största laxfiske och bli ett av de bästa i världen, även bestånden av öring, röding, harr och sik skulle förbättras. Till glädje kanske främst för den lokala befolkningen.
Länsstyrelsen hann utarbeta planer innan regeringen sa stopp. Priset är marginellt i förhållande till alla övriga satsningar som nu sker, och som kräver tiotusentals nya arbetare. ”Det nya Norrbotten” kan utan problem stå för kostnaderna utifrån betydelsen för regionens lönsamhet. Och varför skulle just vattenkraften slippa sina miljökrav?
De vattenmängder som behövs är små, kanske 5 procent, och kompenseras 3 gånger av ökad nederbörd på grund av klimatförändringen. Resultatet blir en ökad elproduktion med 15 procent. Med minikraftverk vid torrfårorna kan också dagens spillvatten utnyttjas för elproduktion. Resultatet blir mer energi än idag.
Inget problem heller. Sverige har idag ett stort överskott av elproduktion. Dagens ”brist” beror på en manipulerbar prissättnings-mekanism som mest gynnar kraftbolagen, och på låg överföringskapacitet mellan norra och södra Sverige. Jättemagasinen i Lule älv kan därför inte balansera systemet. När överföringskapaciteten väl byggts ut kommer energilagringen skötas av jättebatterier i Norge och Sverige, lagring av vätgas, pumpkraftverk och nya elförbrukningssystem som kapar förbrukningstoppar. Exempel är redan existerande system med mjukvara till elbilar som automatiskt styrs av timkostnaden på Nordpool.
Gör om och gör rätt så Norrbotten denna gång får en industrialisering som inte bara gynnar södra Sverige. Restaurera Norrlands förstörda vattendrag. Laxfisket i Lule älv skulle kunna ge minst 300 miljoner kronor (jämför exempelvis Torneälven) lokalt och dessutom ett förbättrat fiske i hela Östersjön. Varje år! Och möjligheterna att få arbetskraft till de nya industrierna skulle bli mycket större.
Luleälvens Vattenråd,