I Norrbotten finns det stora rekryteringsbehov i både näringslivet och i den offentliga sektorn. Arbetslösheten går ner men vi ser att matchningen fungerar dåligt och under lång tid har effektiviteten i Arbetsförmedlingens insatser varit bristande. Därför reformeras Arbetsförmedlingen och privata leverantörer anlitas för att rusta och matcha arbetslösa till jobb.
Redan idag finns sju fristående matchningsleverantörer i Luleå som konkurrerar med varandra och får betalt för sitt arbete när den arbetslöse har kommit i jobb.
Häromveckan beslutade kommunstyrelsen i Luleå att ansöka om att bli leverantör till Arbetsförmedlingen. Det är ett beslut som är häpnadsväckande och sannolikt i strid med kommunallagen. Att kommunen avsiktligt vill starta upp konkurrerande verksamhet med det lokala näringslivet rimmar väldigt illa med kommunens ambitioner att stärka förutsättningarna för företagande och utveckling i regionen. Detta blir särskilt anmärkningsvärt i en kommun av Luleås storlek, där det bör finnas alla förutsättningar för en väl fungerande marknad av privata aktörer som kan möta efterfrågan på dessa tjänster.
En kommun och privata företag kan aldrig konkurrera på lika villkor. Kommuner är skattefinansierade och kan inte gå i konkurs. En kommun har därutöver konkurrensfördelar, genom sina myndighetsfunktioner, i förhållande till de privata aktörerna i situationer när den enskilde individen ska välja aktör. Det riskerar att skapas betydande konkurrensproblem för de fristående matchningsföretagen och hämma effektiviteten i matchningsarbetet, vilket slutligen drabbar de arbetssökande och företagen som behöver arbetskraft.
Kommunen har en viktig roll i arbetsmarknadspolitiken, exempelvis när det kommer till samverkan med Arbetsförmedlingen och fristående leverantörer, så att kommunmedborgarna får bästa möjliga hjälp att komma i arbete. Men, det är inte kommunens roll att agera matchningsaktör. Det sätter konkurrens på lika villkor ur spel och skickar mycket olyckliga signaler från kommunen till det lokala näringslivet.