Anna-Stina Nordmark Nilsson kliver av som regiondirektör för Region Norrbotten och lämnar därmed sitt professionella uppdrag som högt uppsatt ledare.
I NSD, torsdagen den 23 juni publicerades en intervju med regiondirektören. I inledande stycke och som första koppling till Nordmark sätts tonen.
I artikeln står följande: ”Nordmark Nilsson gav inga kommentarer då men under onsdagens regionfullmäktige – mitt i stormens öga – mötte hon pressen, med guldglittrande finskor på fötterna.
En kvinnlig ledare granskas alltid hårdare än en man. NSD:s grepp för att förminska Nordmark som ledare sker ögonblickligen. Nordmarks kläder kommenteras före ord om ledarskap och en av länets främsta ledare framställs som objekt istället för att få vara proffsig. Här bekräftas bilden av hur långt vi har kvar för att nå jämställdhet. Om regiondirektören hade varit en man, hade hans skor varit det första som uppmärksammats i en artikel som handlar om att en av länets största arbetsgivare står inför byte av ledarskap?
Trots 100 år av demokrati möter kvinnliga ledare fortfarande motstånd, hot och hat. De motarbetas och objektifieras i högre grad än män. Är det inte dags att lägga mindre tid på kvinnliga ledares utseende?
Gunilla Jarlbro, professor i media – och kommunikationsvetenskap har ägnat sin karriär åt att bland annat forska på hur kvinnliga politiker och ledare porträtteras i medierna jämfört med manliga. I studien Från tiara till Toblerone, om Mona Sahlin, noterar Jarlbro att det var svårt att få veta hur Sahlins politiska visioner såg ut, vad hon ville med Sveriges demokrati då alltför stort fokus istället handlade om maskor på strumpbyxor och för mycket makeup.
Redan 1993 publicerade regeringen granskningen Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap, som beskrev läget för kvinnliga ledare i Sverige. Utredningens slutsats till att kvinnor har så svårt att nå chefspositioner är mäns föreställningar om kvinnor och chefskap. Dessa föreställningar leder till olika villkor som blir ett hinder för kvinnor att rekryteras till chefsbefattningar och för att få trovärdighet som ledare. En vanlig härskarteknik för att förminska någon, är att fälla förlöjligande kommentarer. Ofta sker detta genom att just fälla onödiga kommentarer om kläder och utseende.
I detta fall, då NSD börjar med att beskriva Nordmarks glittrande skor behöver inte avsikten vara elakt menad. Men, när kvinnor återkommande får irrelevanta kommentarer om utseende istället för om sin prestation, så skapas en kultur som underminerar kvinnors kompetens.
Den här typen av kommentarer är inte acceptabel. Varje gång som sådant sker måste det uppmärksammas då kommentarer som dessa underminerar kvinnor som ledare. Kommentarerna blir ett system som underbygger en makthierarki där kvinnor placeras lägre än män. Jämställdhet är en nyckelfråga för länets framtid. Vi måste skapa förutsättningar för kvinnor att se möjligheter till utveckling och karriär just här, endast då kan länet bli långsiktigt hållbart.
Det är dags att släppa taget om alla uttryck som förminskar kvinnor och istället lägga tonvikten där den bör vara, på saklighet och kvalitet och skilja på sak och person.
Vad är det för ett Norrbotten vi vill ha? När kommer kvaliteter på utfört arbete att få vara vägledande framför beskrivning av glittrande skor?
Linda Frohm (M)
Kenneth Backgård (Sjvp)
Nils-Olov Lindfors (C)
Svar direkt: Anna-Stina Nordmark Nilsson är en av Norrbottens mäktigaste personer och i hennes uppdrag som regiondirektör ingick bland annat att genomföra stora besparingar inom Region Norrbotten – något NSD rapporterat om. Det korta stycket om att hon köpt nya skor på rea menar vi ger en bild av att Anna-Stina Nordmark Nilsson är en sparsam person även i det privata. Sådan var tanken. Det handlar absolut inte om att förminska henne i sin chefsroll.
Peter Lindvall, nyhetsredaktör och ansvarig utgivare NSD Print