I början av december gick företrädare för akademi och kulturliv ut i ett öppet brev till skolminister och utbildningsutskott och tryckte vältaligt på kulturens värde och de estetiska ämnenas centrala del i samhällsbygget. Det är lätt att stämma in i kritiken mot de illa underbyggda argument som har förts fram på ledar- och debattsidor där estetiska ämnen har ifrågasatts.
Men, varför i svepande ordalag yttra sig om "Norrland" som ett negativt exempel?
Citat: "Den gröna omställningen och industrisatsningen i Norrland är ett typiskt exempel på att det inte räcker med effektiva, rationella lösningar för få folk att vilja bo, arbeta och leva på en ny plats. Städer utan teatrar, musikscener och attraktiva mötesplatser lockar ingen."
De företrädare som skrivit under det öppna brevet har sin hemvist i Mälardalen och söderut.
För det första: den gröna omställningen, industrisatsningen i norr och det enorma kompetensbehovet handlar huvudsakligen om följande orter: Skellefteå i norra Västerbotten, Piteå, Luleå, Boden, Malmfälten och Kiruna i Norrbotten.
I Almegas rapport "Den gröna omställningen i norra Norrland" publicerad i oktober, beskrivs hur de 1100 miljarder kronor som väntas investeras de närmaste 20 åren kommer att skapa 50 000 nya jobb, varav 20 000 i tjänstesektorn och detta i en region som redan har högre sysselsättning än resten av landet.
För det andra har flera av orterna i norr ”teatrar, musikscener och attraktiva mötesplatser”, men har ändå svårigheter att attrahera ny kompetens. För det tredje, på Regionfaktas hemsida (2022 års siffror) så kan vi se att kommuner och regioner i norra Norrland satsar mycket på kultur i förhållande till sin folkmängd. Snittet för regioner i Sverige är 622 kr per invånare i driftskostnader. Region Norrbotten satsar näst mest i landet med 975 kr/invånare och Region Västerbotten fjärde mest med 800 kr/innevånare.
Som jämförelse lägger Region Stockholm mindre än hälften med 230 kr/invånare. Alla de berörda kommunerna i den gröna omställningen satsar väsentligen mer kronor per invånare på kulturverksamhet än genomsnittet i landet.
Kiruna satsar 2826 kr medan Skellefteå och Luleå satsar drygt 2000 kr vardera per invånare på kulturverksamhet, där exempelvis Västerås eller snittet för kommunerna i Region Skåne ligger på drygt 1400 kr/invånare.
I Infostats och tidningen Fokus senaste kommunrankning över bästa kommun att leva i, så placerar sig också flera av de ovan nämnda orterna mycket högt i listan över Sveriges 290 kommuner; Luleå (1), Skellefteå (16), Piteå (18), Boden (22) medan Kiruna (88) och Gällivare (110) intar en mer modest plats på listans övre hälft.
Samtidigt bör det beaktas att Gällivare och Kiruna tillhör Sveriges mer attraktiva kommuner trots att hela stadsdelar nu rivs och förflyttas för att bereda mark för ytterligare mineralutvinning. I Kiruna invigdes kulturhuset Aurora år 2022 och i Gällivare är ett kultur- och aktivitetshus under byggnation.
Vi som är verksamma i norr arbetar dedikerat med att utveckla kulturlivet och att göra vår del av landet till ett attraktivt samhälle. I samband med samhällsomvandlingen behöver vi mer resurser för att utveckla kulturen i vår landsända och ett professionellt kulturliv är en förutsättning för kvalitativ undervisning i praktisk-estetiska ämnen i skolan, men vi menar att den ekonomiska bördan inte enbart kan läggas på kommuner och regioner.
Staten, industrin och i synnerhet de tre statliga industrijättarna LKAB, SSAB och Vattenfall, måste ta ett väsentligen mycket större ansvar för hela samhällsutvecklingen och investeringar i livsmiljöerna. De enorma värden som skapas i norr bör rimligen också återinvesteras i annat än industriell infrastruktur.
Slutligen, den professionella kulturen är en omistlig del av det kulturella ekosystemet och skola, kulturskolor, studieförbund, folkhögskolor tillsammans med högre konstnärlig utbildning är kulturens tillväxtmotor. Vi önskar att akademi och kulturliv söderut fortsättningsvis talar med oss och inte om oss, så att vi tillsammans kan verka för ett starkare kulturellt ekosystem.
Kulturlivet och boendemiljöerna i norra Sverige är inte betjänta av illa informerade nidbilder.