Utifrån de uttalanden som Emilia Töyrä (S) lyfte fram i artikeln i NSD den 23 november kopplad till kritiken mot Renmarkskommitténs arbete känner jag att en replik är direkt nödvändig.
Att Emilia inte kan förstå oron från Jägareförbundet och övriga intressen är för mig obegripligt. När det nu är ett faktum att vi och övriga parter utanför sakkunniggruppen inte får del av all information som påverkar utredningen och inte heller ges möjlighet att vara del av de diskussioner som pågår med berörda parlamentariker för att komma framåt i utredningen.
Oavsett hur utredaren valt att presentera sina tre ”utkast” (till lagförslag) som just ”tre utkast” eller som ”tre lagförslag” är det lika illa oavsett, detta eftersom utredningen idag inte ens har upparbetat samtliga nödvändiga fakta de enligt direktivet och tillägget är ålagda att göra. Att i detta läge ens påbörja en diskussion på ett sätt där samtliga parter inte ges insyn eller möjlighet att komma till tals känns i de närmaste oseriöst.
De brister som Svenska Jägareförbundet, LRF och Sportfiskarna har påtalat i vår hemställan kvarstår och är allvarliga brister som gör att utredningen långt ifrån är i ett läge där något förslag för framtiden ens bör diskuteras.
Emilia säger vidare att hon tycker att utredningen är ovanligt transparent jämfört med andra utredningar. Detta uttalande är alltså kopplat till en utredning där information undanhålls från utsedda experter som ska agera stöd till sakkunniga och parlamentariker utifrån sina expertområden och där parlamentariker själva har behövt gå in och kräva möten med expertgruppen för att ens få möjlighet att träffas och inhämta information. Det är inte vad vi kallar transparent utan tvärtom.
Utredningen ställer genom sitt valda arbetssätt förslag till parlamentariker att ta beslut kring utan att samma parlamentariker har tillgodosetts med nödvändigt fakta för att kunna fatta ett korrekt beslut.
Idag är det endast ett intresse, med samiska företrädare, som tillses plats i sakkunniggruppen och det är det enda forum där parlamentariker idag deltar i möten. Alla övriga intressen saknar representanter i sakkunniggruppen vilket inte heller är något som gör att utredningen är särskilt transparent. Inte ens Svenska Tornedalingars Riksförbund (STR-T) som är en erkänd minoritet och som direkt berörs av förändringarna som kommer av Renmarkskommitténs slutsatser ges möjlighet att påverka som sakkunniga likt alla övriga intressen vars rättigheter också ska beaktas.
Sammanfattningsvis står vi i Jägareförbundet fast i kritiken vid samtliga punkter i hemställan som är inskickad och vidhåller att såväl direktivet och utredningens arbete behöver omarbetas för att våra parlamentariker ska kunna ta beslut baserat på all nödvändig fakta och inte bara av utredaren utvalda delar.