Efter att Sveriges Högsta domstol meddelat dom i Girjasmålet har hot, hat och våld förekommit i Sápmi. I Nord-Norge har det förekommit flera allvarliga händelser och hets mot samer. Så sent som i december blev en ung flicka trakasserad på bussen för att hon talade samiska. I Finland förekommer ofta hatretorik i sociala medier men också i andra medier, särskilt när samiska rättigheter diskuteras och försök görs för att tysta samer. Globalt ser vi också hur urfolk utsätts för trakasserier och intolerans när de försvarar och utövar sina rättigheter till land och naturresurser. Vi ser med oro på normaliseringen i våra samhällen av hot och hat riktat mot samer när de utövar sina rättigheter som urfolk och uttrycker sin identitet.
Hatfulla yttringar är allvarligt för personer, grupper och hela samhället och påverkar även de som inte blir direkt utsatta. Det kan leda till rädsla att uttrycka identitet och inte vilja delta i den offentliga debatten. Vardagsrasismen mot samer och hota och hat mot samisk kultur påverkar samiska språk och utvecklingen av samisk kultur negativt.
Hets och hat påverkar också individers och hela folkgruppers identitet och självkänsla. Att ständigt bli utsatt för sin etniska tillhörighet gör det svårare att visa vem man är. Mångfald är värdefullt för alla men med den hårda tonen riskerar vi att mångfaldens värden osynliggörs. Våra demokratier ska ha utrymme för olika åsikter och debatter. Yttrandefriheten är demokratins grundpelare men innebär inte att det ska vara fritt att hota och uttrycka hat mot medmänniskor. En normalisering av hot och hat är ett demokratiskt problem också för att det inskränker allas rätt att delta i samhällsdebatten.
Som samhälle kan vi inte tolerera det här, vi kan inte vara likgiltiga. Som representanter för regeringarna och de tre samiska parlamenten har vi ett särskilt ansvar att protestera och agera. Vi måste forma ett samhälle där alla kan visa vilka de är utan att behöva vara rädda för hot och hat.
Därför har Sverige en nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott, där rasism mot samer särskilt lyfts. Norge har en strategi mot uttryck för hat och en handlingsplan mot rasism och diskriminering på grund av etnisk tillhörighet och religion. Finland utarbetar för närvarande ett handlingsprogram mot rasism och för goda relationer mellan befolkningsgrupper.
Ett ökat nordiskt samarbete kan dra nytta av nationella erfarenheter och verka för gemensamma åtgärder. Vi ser att särskilt tre saker kommer vara viktiga i det fortsatta arbetet:
Sannings- och försoningsprocesserna för att synliggöra historiska oförrätter och öka förståelsen för dagens situation för det samiska folket i de tre länderna. I det fortsatta arbetet ska vi ta lärdom av varandras erfarenheter.
Beslutet att verka för att kunskapsnivån vad gäller rasism och diskriminering, historiskt och nu, ska höjas.
Stödet för de goda förebilder som tar ställning och arbetar mot hot och hat. Det finns många goda krafter som verkar för att historisk skam ska bytas mot stolthet och glädje.
Vägen framför oss är lång men vi kan inte tillåta oss att misslyckas. Hot och hat riktat är inget som för våra länder framåt. Vi har inte nått ända fram förrän alla delar den insikten och alla utan rädsla kan vara stolta över sin kultur.