31 januari startade förhandlingarna i Mark- och miljödomstolen gällande bolaget Talga AB:s ansökan om grafitbrytning i Nunasvaara utanför Vittangi. Ett känsligt område mellan Torne- och Vittangi älvar som kommer att skäras av från älv till älv pga de planerade gruvorna.
Strategin från Talgas sida att endast söka miljötillstånd för Nunasvaara Södra som är en mycket liten del av fyndigheten som innefattar ytterligare tre gruvor, gör att domstolen inte kan bedöma helheten av de konsekvenser hela projektet kommer att få på den omgivande miljön och de två älvarna. Vår uppfattning är att ansökan måste avvisas och bolaget ska återkomma med en ansökan där hela gruvprojektet ingår, först då kan man få en samlad bild av hur den omgivande miljön kommer att påverkas.
Per-Erik Lindvall, styrelseorförande i Talga AB säger sig vara trygg med det underlag som lämnats till domstolen. Men om man tittar på den naturvärdesinventering (NVI:n) som gjorts för Talgas räkning så borde han ha svårt att sova om nätterna. Den är under all kritik, med stora brister och den följer inte den svenska standarden.
Den NVI som är gjord presenterar långt ifrån alla naturvärden som finns i området.
Under sommaren och hösten har några ortsbor och Naturskyddsföreningen varit ute vid området under 14 timmar och inventerat (”letat saker”). 82 fynd har registrerats i Artportalen fördelade på 36 arter. Av dessa 36 arter är i den svenska rödlistan, 6 klassade som hotade i kategorin VU (sårbara), 13 klassade som rödlistade i kategorin NT (nära hotad), 17 arter som noterats finns inte med i rödlistan, men klassas i vissa fall som signalarter. ”Jag är inte ett dugg förvånad över det, -Naturskyddsföreningen brukar hitta saker och ting”, säger Lindvall som tycker att Talga har gjort en ordentlig ”naturinventering”.
”Våra batterianoder är världens grönaste med de lägsta koldioxidutsläppen” påstår Talga.
Men det är inte sant, det finns andra anodmaterial, t.ex. Lignode som tillverkas av lignin som är en restprodukt från papperstillverkning, cirka 50 miljoner ton lignin produceras varje år i världen. Grafiten i anoden kan också med fördel bytas ut mot kisel. Kisel kan absorbera energi med upp till tio gånger så hög täthet som grafit! Fler exempel på ny batteriteknik finns, så varför ska vi tillåta ett australiensiskt bolag starta en brytning av grafit på ett område större än 1 000 fotbollsplaner när vi vet att det tillverkas batterier som kommer att vara ute på marknaden under 2023, som dessutom är billigare, bättre och miljövänligare.
Samebyarna yrkar att ansökan ska avslås för rennäring och gruvnäring kan inte samexistera i området. De vädjar om att Mark- och miljödomstolen beaktar de internationella konventioner som skyddar renskötseln och samerna som urfolk, i förlängningen den samiska kulturen. Från samebyns sida hoppas man på att kunna stoppa öppnandet av en gruva och man lutar sig mot att samebyn skyddas av de internationella konventionerna.
”Det är vårt mål att säkerställa att vi efterlämnar – både gruvplats och atmosfär – bättre än vi fann dem” (Talgas hemsida). Tyvärr Talga, det funkar inte, 200-åriga träd kan inte återplanteras, inte heller många av de arter som ni inte ens kände till som finns på området. ”Gruvverksamheten behövs”, säger Lindvall. För vem undrar vi?