I dessa dagar av stigande priser på mat, el och drivmedel som en konsekvens av kriget i Europa borde svensk arbetarrörelse spela över bollen på egen planhalva och utforma ett offensivt och handfast efterkrigsprogram. Sverige är ett fantastiskt land att leva i. Men hur förberedda är vi egentligen på att ta itu med problemen vårt land står inför när kriget är över?
Under andra världskriget framtog svensk arbetarrörelse ett efterkrigsprogram. Programmet bestod av 27-punkter och syftet var att höja levnadsstandarden och mota arbetslösheten efter krigsåren. Dåvarande finansminister Ernst Wigforss (S) och Alva Myrdal (S) var några av arkitekterna bakom arbetet. Programmet färdigställdes 1944 och lade grunden till det välmående som Sverige kunde åtnjuta från och med krigets slut.
I dag är det inte ett världskrig som härjar i vårt närområde, men Putins brutala krig i Ukraina försämrar människors livsvillkor i Europa. En av arbetarrörelsens viktigaste uppgifter borde verkligen vara att nu, likväl som då, beslutsamt råda bot på de nutida problemen med hög arbetslöshet, sjunkande levnadsstandard och de snabbt växande klyftorna.
Att folk far illa i dagens läge är uppenbart och regeringen har visat sig oförmögen att hantera krisen. Inga förslag på hur situationen för arbetarklassen ska underlättas har presenterats och några planer för hur Sverige efter krisen ska kunna uppnå full sysselsättning och reparera välfärden finns inte. Därför menar vi att det är dags att utforma ett efterkrigsprogram som kan ta itu med dessa problem.
1940-talets efterkrigsprogram byggde på tre områden och 27 punkter. De tre områdena var:
- Full sysselsättning
- Rättvis fördelning och höjd levnadsstandard
- Större effektivitet och mera demokrati inom näringslivet
Ett nytt efterkrigsprogram måste trycka ned arbetslösheten, höja levnadsstandarden för ekonomiskt svaga grupper och garantera allas rätt till en bostad, men även visa hur den gröna omställningen kan genomföras på ett sätt som gynnar alla i vårt land. S-föreningen Reformisterna har många genomarbetade och finansierade förslag som visar hur detta kan genomföras. Ett modernt efterkrigsprogram skulle därför med fördel kunna utformas med grund i Reformisternas reformprogram.
Här följer några förslag som går att återfinna i Reformisternas reformprogram:
- Reformera det finanspolitiska ramverket för att kunna öka de offentliga investeringarna, i syfte att klara av den gröna omställningen och uppnå full sysselsättning.
- Höj barnbidraget med 1000 kronor och garantipensionen med upp till 3000 kronor. Detta skulle hjälpa två av de grupper som drabbats hårdast av den ekonomiska krisen.
- Harmonisera och höj kapitalskatterna så de mest välbemedlade får bidra mer till vår gemensamma välfärd.
- Slopa jobbskatteavdragen och inför ett rättviseavdrag. Detta skulle ge mer i plånboken till låg- och medelinkomsttagare samtidigt som de ekonomiska klyftorna skulle minska.
- Inrätta ett statligt byggbolag i syfte att bygga bort bostadskrisen.
- Stärk den ekonomiska demokratin genom att införa en skattereduktion vid försäljning av ett företag till dess anställda.
Allvarets timme är slagen. Det är hela den svenska arbetarrörelsens historiska uppgift – att utforma ett nytt efterkrigsprogram redan innan freden kommer!