Att åtgärda vårdplatsbristen borde vara regionernas viktigaste prioritering för att säkerställa att Sverige har en sjukvård som fungerar i både freds- och krigstid. Genom medlemskapet i Nato har vi också förbundit oss att kunna skala upp vår sjukvårdskapacitet så att vi, vid sidan av det ordinarie uppdraget, också har kapacitet att ta emot en stor mängd skadade.
I Tidöavtalet lyfts en nationell plan fram som en lösning på vårdplatsbristen och i somras presenterade Socialstyrelsen förslag på 160 åtgärder. Men regionerna prioriterar inte fler vårdplatser. I stället för att öka kapaciteten genomför de omfattande nedskärningar. Det leder till ytterligare vårdplatsbrist som i sin tur leder till vårdskador, dödsfall och en ännu sämre beredskap.
Bristen på vårdplatser är ett allvarligt hot mot patientsäkerheten. När patienter som har behov av sjukhusvård skickas hem eller skrivs ut för tidigt skapar det överbelastade akutmottagningar. Det innebär stora risker för patienterna. 2023 bidrog vårdplatsbrist till 100 personers död på sjukhus, enligt en granskning från tidningen Sjukhusläkaren.
Det råder brist på vårdplatser i de flesta regioner och det saknas över 2 200 vårdplatser i hela landet. Siffror från Läkarförbundet visar att fler än var tionde läkare varje vecka skickar hem patienter som borde lagts in. Nära var sjunde är varje vecka tvungen att skriva ut patienter för tidigt. I Region Norrbotten skulle antalet vårdplatser behöva öka snabbt. Mellan 2019 och 2023 har antalet vårdplatser minskat, och beläggningsgraden ligger över 100 procent.
Vårdplatsbristen har idag på vissa håll blivit ett normaltillstånd. Det är en farlig utveckling. Att problemet är omfattande och allvarligt bekräftas av tillsynsmyndigheternas återkommande larm om vårdplatsbrist, överbeläggningar, patientsäkerhetsrisker och dålig arbetsmiljö. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) beskrev efter en tillsyn av akutsjukhus förra året att läget var mycket allvarligt och att patientsäkerheten riskeras dagligen. Det handlade om utbredd korridorvård, dygnslånga väntetider på akuten, läkemedel som gavs för sent eller inte alls och grundläggande hygien som inte hanns med.
Under januari pågår konferensen Folk och försvar där Sveriges säkerhet diskuteras ur olika perspektiv. Läkarförbundet är på plats och vår ingång är att sjukvårdens beredskap står och faller med regionernas förmåga att säkerställa tillgången till personal.
Fler vårdplatser kräver fler medarbetare. Att öka antalet vårdplatser är inte möjligt utan satsningar på att rekrytera och behålla personal. En orsak till vårdplatsbristen är en dålig arbetsmiljö som får personalen att fly vården, vilket leder till ännu färre vårdplatser.
Personalen är den viktigaste resursen för att säkerställa att Sverige är väl rustat för kriser och krig. Region Norrbotten behöver nu rikta ljuset mot vårdpersonalens villkor. Genom att göra vården mer attraktiv att arbeta i kan vårdplatserna bli fler och människor få rätt vård i rätt tid och beredskapen höjas.