EU satsar pĂ„ svenska vĂ€gar – gör regeringen?

En allt osÀkrare omvÀrld krÀver att vi har en stark och motstÄndskraftig infrastruktur, skriver Isak Utsi (S), Kommunstyrelsens ordförande i Arjeplog och kandidat i EU-valet och Linus Glanzelius (S), Europaparlamentariker i en debattartikel.

Det Àr dags att rusta upp vÄrt transportnÀt och bygga hÄllbart för framtiden, anser debattörerna.

Det Àr dags att rusta upp vÄrt transportnÀt och bygga hÄllbart för framtiden, anser debattörerna.

Foto: Ulrika VallgÄrda

Debatt2024-04-28 21:18
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

I Sverige ska tĂ„gen gĂ„ i tid och vĂ€garna fungera. SĂ„ ser inte verkligheten ut idag. Persontrafiken lĂ€ngs Malmbanan Ă€r hotad, Norrbotniabanan saknar fortfarande full finansiering och hamnarna i LuleĂ„ och SkellefteĂ„ behöver expandera. 

En allt osĂ€krare omvĂ€rld krĂ€ver att vi har en stark och motstĂ„ndskraftig infrastruktur. Sverige ska vara starkt nog att kunna hantera bĂ„de kris och krig. VĂ„ra vĂ€gar och jĂ€rnvĂ€gar mĂ„ste fungera för bĂ„de militĂ€rt och civilt bruk, inte minst i öst-vĂ€stlig riktning. Det krĂ€ver en rejĂ€l upprustning. 

Den hĂ€r veckan godkĂ€nner Europaparlamentet en historisk plan för hur Europas transportnĂ€t ska byggas ut de nĂ€rmaste decennierna. MĂ„nga av Sveriges vĂ€gar, jĂ€rnvĂ€gar och knutpunkter ingĂ„r och kommer att kunna rustas upp och byggas ut med pengar frĂ„n EU. Dags för regeringen att ta sitt ansvar. 

I norra Sverige finns mycket kritisk infrastruktur som mĂ„ste fungera för att kunna hantera vĂ€xande samhĂ€llen, driva den gröna omstĂ€llningen och trygga sĂ€kerheten. Samtidigt Ă€r vĂ„ra vĂ€gar och jĂ€rnvĂ€gar tyngda av stora underhĂ„llsskulder. Enskilda stopp orsakade av exempelvis urspĂ„rningar skapar enorma följdeffekter, och vissa strĂ€ckor utgör flaskhalsar för bĂ„de godstrafik och vanligt folk. LĂ€ngs vĂ„ra jĂ€rnvĂ€gar konkurrerar persontrafiken och godstrafiken pĂ„ ett sĂ€tt som varken hĂ„ller idag eller i framtiden. 

OvanpĂ„ detta behöver vi hantera ett försĂ€mrat sĂ€kerhetslĂ€ge. Putins invasionskrig mot Ukraina och det spĂ€nda lĂ€get i bĂ„de Östersjön och nĂ€ra den nordnorska kusten gĂ„r inte att blunda för. VĂ„r infrastruktur mĂ„ste vara dimensionerad att bĂ„de kunna hantera större kriser och till och med krig.

EU har pekat ut Malmbanan och E10:an som nĂ„gra av Europas allra mest prioriterade strĂ€ckor. Även LuleĂ„ hamn och Norrbotniabanan ingĂ„r i listan över kritisk infrastruktur och stĂ„r först i kön till medfinansiering frĂ„n EU för att kunna modernisera, bygga ut och bygga nytt. Redan 2030 Ă€r det tĂ€nkt att dessa vĂ€gar och jĂ€rnvĂ€gar ska stĂ„ rustade för framtiden. E45:an söderut frĂ„n Kiruna stĂ„r nĂ€st pĂ„ tur.

Det Ă€r framför allt tack vare vĂ„ra egna regioners hĂ„rda arbete som det nu finns europeisk finansiering till norra Sveriges stambanor och vĂ€gnĂ€t. NĂ€r nu kartan för framtidens europeiska infrastruktur Ă€r ritad och pengarna Ă€r lagda pĂ„ bordet Ă€r det hög tid för regeringen och infrastrukturminister Andreas Carlson att göra sin del. 

TyvĂ€rr har regeringen pĂ„ ett spektakulĂ€rt sĂ€tt agerat i motsatt riktning. Medan EU:s medlemslĂ€nder slagits för att sĂ€kra medel till sina egna infrastrukturprojekt, suddade Sverige bort sina egna EU-finansierade svenska stambanor för höghastighetstĂ„g och gav med detta bort uppemot 100 miljarder i EU-stöd. Detta samtidigt som Sveriges behov av investeringar i hĂ„llbar och pĂ„litlig infrastruktur fortsĂ€tter att öka. Övriga Europa gapar fortfarande av hĂ€pnad.

VĂ€gar och jĂ€rnvĂ€gar ska fungera för bĂ„de vanligt folk och för den militĂ€ra mobiliteten, nu och i framtiden. DĂ€rför mĂ„ste nu regeringen gripa det tillfĂ€lle som EU bjuder pĂ„. Det Ă€r dags att rusta upp vĂ„rt transportnĂ€t och bygga hĂ„llbart för framtiden. 

Vi kommer att fortsÀtta ta ansvar i EU för att hela Sverige ska fungera. Kommer regeringen att ta samma ansvar för att investera i en gemensam infrastruktur för framtiden?