I Sverige ska tÄgen gÄ i tid och vÀgarna fungera. SÄ ser inte verkligheten ut idag. Persontrafiken lÀngs Malmbanan Àr hotad, Norrbotniabanan saknar fortfarande full finansiering och hamnarna i LuleÄ och SkellefteÄ behöver expandera.
En allt osÀkrare omvÀrld krÀver att vi har en stark och motstÄndskraftig infrastruktur. Sverige ska vara starkt nog att kunna hantera bÄde kris och krig. VÄra vÀgar och jÀrnvÀgar mÄste fungera för bÄde militÀrt och civilt bruk, inte minst i öst-vÀstlig riktning. Det krÀver en rejÀl upprustning.
Den hÀr veckan godkÀnner Europaparlamentet en historisk plan för hur Europas transportnÀt ska byggas ut de nÀrmaste decennierna. MÄnga av Sveriges vÀgar, jÀrnvÀgar och knutpunkter ingÄr och kommer att kunna rustas upp och byggas ut med pengar frÄn EU. Dags för regeringen att ta sitt ansvar.
I norra Sverige finns mycket kritisk infrastruktur som mÄste fungera för att kunna hantera vÀxande samhÀllen, driva den gröna omstÀllningen och trygga sÀkerheten. Samtidigt Àr vÄra vÀgar och jÀrnvÀgar tyngda av stora underhÄllsskulder. Enskilda stopp orsakade av exempelvis urspÄrningar skapar enorma följdeffekter, och vissa strÀckor utgör flaskhalsar för bÄde godstrafik och vanligt folk. LÀngs vÄra jÀrnvÀgar konkurrerar persontrafiken och godstrafiken pÄ ett sÀtt som varken hÄller idag eller i framtiden.
OvanpĂ„ detta behöver vi hantera ett försĂ€mrat sĂ€kerhetslĂ€ge. Putins invasionskrig mot Ukraina och det spĂ€nda lĂ€get i bĂ„de Ăstersjön och nĂ€ra den nordnorska kusten gĂ„r inte att blunda för. VĂ„r infrastruktur mĂ„ste vara dimensionerad att bĂ„de kunna hantera större kriser och till och med krig.
EU har pekat ut Malmbanan och E10:an som nĂ„gra av Europas allra mest prioriterade strĂ€ckor. Ăven LuleĂ„ hamn och Norrbotniabanan ingĂ„r i listan över kritisk infrastruktur och stĂ„r först i kön till medfinansiering frĂ„n EU för att kunna modernisera, bygga ut och bygga nytt. Redan 2030 Ă€r det tĂ€nkt att dessa vĂ€gar och jĂ€rnvĂ€gar ska stĂ„ rustade för framtiden. E45:an söderut frĂ„n Kiruna stĂ„r nĂ€st pĂ„ tur.
Det Àr framför allt tack vare vÄra egna regioners hÄrda arbete som det nu finns europeisk finansiering till norra Sveriges stambanor och vÀgnÀt. NÀr nu kartan för framtidens europeiska infrastruktur Àr ritad och pengarna Àr lagda pÄ bordet Àr det hög tid för regeringen och infrastrukturminister Andreas Carlson att göra sin del.
TyvĂ€rr har regeringen pĂ„ ett spektakulĂ€rt sĂ€tt agerat i motsatt riktning. Medan EU:s medlemslĂ€nder slagits för att sĂ€kra medel till sina egna infrastrukturprojekt, suddade Sverige bort sina egna EU-finansierade svenska stambanor för höghastighetstĂ„g och gav med detta bort uppemot 100 miljarder i EU-stöd. Detta samtidigt som Sveriges behov av investeringar i hĂ„llbar och pĂ„litlig infrastruktur fortsĂ€tter att öka. Ăvriga Europa gapar fortfarande av hĂ€pnad.
VÀgar och jÀrnvÀgar ska fungera för bÄde vanligt folk och för den militÀra mobiliteten, nu och i framtiden. DÀrför mÄste nu regeringen gripa det tillfÀlle som EU bjuder pÄ. Det Àr dags att rusta upp vÄrt transportnÀt och bygga hÄllbart för framtiden.
Vi kommer att fortsÀtta ta ansvar i EU för att hela Sverige ska fungera. Kommer regeringen att ta samma ansvar för att investera i en gemensam infrastruktur för framtiden?