Det byggs mycket vindkraft i Sverige idag. Javisst, vi behöver ny, hållbar energi. Men är det hållbart att omringa och ödelägga en hel, livskraftig by, där det återigen pågår inflyttning av människor. Vi vill visa vad som håller på att hända i Norrbotten och vädja till de goda krafter som finns i vårt land med förhoppning om att etik och moral fortfarande existerar.
Höjderna kring byn Käymäjärvi har valts som plats för en enorm vindkraftspark. Nu pratar vi inte om några enstaka vindsnurror utan om 58 gigantiska vindkraftverk med en totalhöjd av 250 meter vardera (se karta). Turning Torso, Sveriges och Nordens högsta byggnad, är 190 meter hög.
När man tittar på kartan tror man att detta är ett skämt. Denna by, som ligger 30 km från Pajala tätort, kommer att omringas av dessa vindsnurror. På grund av störningar från dessa maskiner som går dygnet runt, kommer byn att avfolkas och verksamheter att upphöra. Byggnader kommer att förfalla och åkrar kommer att växa igen. Byn kommer troligen att utplånas för all framtid.
Med erfarenheter från tidigare uppförda vindkraftsparker berättar människor boende nära vindkraftverken om lågfrekventa ljud likt stora dieselmotorer som brummar oavbrutet dag som natt. Ett ljud som tröttar ut hjärnan och även orsakar sömnrubbningar. Ljudet gör det omöjligt att sova med öppet fönster (eller myggnätsfönster) nattetid. De boende måste byta till ljudisolerande fönster för att minska ljudet och ändå går de dova vibrationerna igenom, framför allt på natten. Då och då, även nattetid, slår vindgeneratorn av och då kan det låta som man slår med en slägga mot ett oljefat. Många av de som vittnat om dessa besvär och problem i andra byar har redan flyttat från sina hem.
Vintertid måste rotorbladen avisas vilket medför att glykol som används till detta rinner av och hamnar i naturen för att så småningom förgifta grundvattnet. Rapporter har även förekommit om hydraulolja som läcker ut och förorsakar skador på mark och natur. Bisfenol, som finns i härdningsmedlet på vingarna, rinner av och lagras i naturen. Det tas upp och lagras i bär, svampar, djur. Det påverkar även fortplantning och är cancerframkallande.
En familj som snart flyttar till Käymäjärvi känner stark oro. De har valt att flytta från stan för att bo i Käymäjärvi just på grund av den miljö som byn idag erbjuder. I naturen, nära sjön. Om det vill sig illa kommer de framöver att bo mitt i en vindpark. Vågar de investera i sina boenden? Vad ska hända? Är det någon idé? Kommer de att orka bo kvar i denna miljö? Vattenfall lovar bättre väg, bredband, och telefoni som kompensation för den åverkan de gör på livsutrymmet. Hade denna familj prioriterat dessa värden så hade de inte valt att bo i Käymäjärvi, då hade de stannat kvar i stan.
Vi vill beskriva konsekvenserna av ett sådant här omfattande och oåterkalleligt experiment, för om vi inte gör det nu kan det en dag visa sig vara för sent. Det här är inget skämt, även om man kan tro det, nej det är på riktigt.
Vi vill inte pricka av ännu en förstörd by i Norrbotten.
Vad hände med det vackra budskapet ”Hela Sverige ska leva”?