Det svenska musikundret röner stor respekt utomlands. Med det menas den svenska kulturskolan – tidigare musikskolan - och musikgymnasiet/estetprogrammet. Det framgår av ett flertal intervjuer med Björn Ulvaeus, där han betonar hur betydelsefulla dessa skolor är och att det är en stark anledning till bl a ABBA:s och andra svenska gruppers internationella framgångar. Grunden är lagd i dessa skolor, där Ulvaeus framhåller vikten av tillgänglighet för alla.
Kulturskolan – som blev en skola i kommunal regi 1962 – har därefter följts av inrättandet av musikgymnasier, där många av eleverna sedan går vidare till musikhögskolor för att sedan välja ett yrke inom sektorn.
Erfarenheten visar att elever som väljer andra utbildningar efter musikgymnasiet, står i stor tacksamhet för de kunskaper och erfarenheter man fått därifrån.
Sara Nilsson-Bruun -ordförande i Bodens utbildningsnämnd- har gett skolchefen i Boden ett utredningsuppdrag att se över möjligheten att ge de elever som vill fortsätta med instrumental undervisning på gymnasiet en kostnadsfri sådan.
En enig nämnd står bakom förslaget.
Hon pekar på att ”hålla på med kreativa saker är berikande och att det gynnar andra former av lärande också. Det finns forskning som pekar på det”.
Alltså en väl underbyggd slutsats.
Det är också en fråga om investering.
Från internationellt håll tittar man inte sällan på Sverige och dess kulturliv, när man skall göra etableringar inom industrisektorn.
I mitt förra yrke var jag med om ett par besök från Tyskland och England, där alternativen var två städer vid anläggandet av en större fabrik.
Valet föll slutligen på den ort, där såväl yrkesmusiken som väl utbyggda musikskolor fanns.
Vi talar här om ett väl utvecklat musikliv som en viktig etableringsfaktor och i nästa steg en lika viktig rekryteringsfaktor för att kunna hitta rätt personal att knyta till orten.
Själv har jag, innan jag blev pensionär, som lokal ordförande i Fastighetsägarna Sverige och som mångårig styrelsemedlem i Företagarna, från centralt och lokalt håll bara nåtts av positiva inlägg när frågan om satsning på kultur tagits fram.
I söndagens Agenda påpekade professor Göran Cars vikten av ett rikt kulturliv i en diskussion med kultur- och idrottsminister Amanda Lind. Detta i samband med regeringens stöd under pandemin.
Förhoppningsvis får Sara Nilsson-Brunns förslag från den eniga nämnden stöd i fullmäktige när det som ett ärende så småningom kommer dit.
Här talar vi om vidareutveckling och investering för en ringa penning.
”Vem vill leva i ett samhälle utan kultur” brukar Sveriges Orkesterförbunds VD Magnus Eriksson avsluta sina anföranden med.
Då gör jag det också.